·

Att skylla ifrån sig

Man som går från att skylla ifrån sig och hitta ursäkter till självreflektion och eget ansvar. Titel: Att skylla ifrån sig

När något inte går som vi vill är det ofta lätt att hitta någon eller något annat att skylla på.

Det var på grund av min chef. Min partner gjorde det svårt. Alla andra gör ju likadant. Jag fick inte rätt möjlighet. Omständigheterna var emot mig.

Ibland kan det till och med vara sant. Det finns omständigheter i livet som vi inte kan kontrollera, och det händer saker som verkligen inte är vårt fel.

Men det finns en risk när det blir vår vanliga reaktion att skylla på andra. För i samma ögonblick som allt blir någon annans fel tar vi också bort ansvaret från oss själva. Och om vi inte har något ansvar har vi heller ingen anledning att agera.

Det är där vanan att skylla ifrån sig kan börja hålla oss tillbaka.

Vad kan du faktiskt kontrollera?

Jag säger inte att allt som händer i våra liv är vårt fel. Det är det inte.

Det finns saker vi inte kan kontrollera. Andra människor fattar beslut som påverkar oss. Företag förändras. Relationer tar slut. Vi kan drabbas av svåra omständigheter, sjukdom, förluster eller saker från vårt förflutna som vi aldrig själva valde.

Men även när vi inte kan kontrollera det som händer har vi ofta fortfarande viss kontroll över vad vi gör härnäst. Den skillnaden är viktig.

I stället för att bara fråga: ”Vems fel är det här?” kanske en mer användbar fråga är:

Vad kan jag göra åt det nu?

Den frågan för tillbaka ansvaret till oss själva. Och med ansvar kommer också möjligheten till förändring.

Att skylla ifrån sig i vardagen

Det här mönstret visar sig inte bara i stora livssituationer. Ofta dyker det upp i helt vanliga saker.

Tänk dig att jag vill gå ner i vikt, men min partner regelbundet tar hem chips, godis och andra saker som jag försöker låta bli att äta.

Jag skulle kunna säga: ”Om min partner inte köpte hem de där sakerna skulle jag inte gå upp i vikt.”

Och ja, kanske skulle det vara lättare om min partner stöttade mitt mål och inte tog hem sådant. Men det är fortfarande inte min partner som stoppar maten i min mun. Det valet är mitt.

Eller kanske är jag missnöjd med hur mycket jag tjänar.

”Min arbetsgivare vill inte betala mig mer.”

Det kan vara helt sant. Företaget kanske inte har råd att betala mer. De kanske inte tycker att min nuvarande prestation motiverar en högre lön. Det kan finnas andra orsaker.

Men vad kan jag göra?

Jag kan fråga vad jag behöver förbättra. Jag kan utveckla nya färdigheter. Jag kan bli bättre på det jag gör. Jag kan söka en annan tjänst. Jag kan hitta ett annat sätt att öka min inkomst.

Jag kanske inte kan kontrollera vad min arbetsgivare beslutar. Men jag kan kontrollera vad jag själv väljer att göra härnäst.

Samma sak gäller något så enkelt som att komma för sent till jobbet.

”Men alla andra kommer ju också för sent.”

Det kanske de gör. Men alla andra ansvarar inte för när jag kommer till jobbet. Det gör jag.

Ansvar ger dig alternativ

Det är därför jag tror att vanan att skylla på andra kan vara så skadlig när vi vill förändra våra liv. Kanske inte fysiskt skadlig, men skadlig för vår utveckling.

Om jag hela tiden tror att andra människor är ansvariga för var jag befinner mig i livet, ger jag också dem kontroll över om mitt liv kan förändras.

Jag vill ha mer frihet, men någon annan stoppar mig. Jag vill ha bättre hälsa, men någon annan gör det svårt. Jag vill ha en bättre karriär, men min arbetsgivare ger mig inte möjligheten. Jag vill förverkliga mina drömmar, men mina omständigheter är fel.

Om allt är beroende av att någon annan förändrar sig först kan jag få vänta väldigt länge.

Men när jag börjar fråga mig vad jag själv kan förändra händer något. Jag får alternativ igen.

Inte alltid enkla alternativ. Inte alltid snabba. Men alternativ.

Vad lär dina misstag dig?

Att skylla på andra kan också hindra oss från att lära oss av våra misstag.

John C. Maxwell skrev en bok som heter Failing Forward, som bygger på tanken att misslyckanden och misstag kan bli en del av vår utveckling när vi lär oss av dem.

Jag tror att det ligger mycket i det.

Vi kommer att göra misstag. Jag har gjort många, och jag kommer att göra fler. Men om varje misstag omedelbart blir någon annans fel, vad ska jag då lära mig av det?

Om jag säger: ”Det hände på grund av dem”, kan jag gå vidare utan att granska mina egna beslut.

Om jag i stället frågar: ”Vad kunde jag ha gjort annorlunda?” kanske jag upptäcker något som hjälper mig nästa gång.

Det betyder inte att vi ska ta ansvar för sådant som faktiskt var någon annans ansvar. Det betyder att vi är villiga att ärligt se på den del som faktiskt var vår.

Ibland går skulden många år tillbaka

Vi kan också gå mycket längre tillbaka när vi letar efter något att skylla på. Vi kan skylla på vår barndom, våra föräldrar, tidigare relationer, förlorade möjligheter eller saker som hände för många år sedan.

Det är något jag själv kan relatera till.

Jag hade en svår barndom, och självklart påverkade erfarenheterna från de åren mig. Jag kan inte låtsas som att de inte gjorde det.

Men vid någon tidpunkt var jag tvungen att ställa mig själv en annan fråga:

Varför ska jag låta det som hände då bestämma resten av mitt liv?

Jag kan inte förändra det som hände. Jag kan inte gå tillbaka och skapa en annan barndom. Men jag kan bestämma vad jag vill göra med mitt liv från och med nu.

Det förflutna kan förklara en del av hur vi tänker, reagerar eller beter oss i dag. Att förstå det kan vara viktigt. Men en förklaring behöver inte bli en livstidsdom.

Vid någon tidpunkt, om jag vill ha något annorlunda, måste jag börja ta ansvar för att bygga något annorlunda.

Det är en del av den inre resan.

Förändra det du kan förändra

Ibland gör vi förändring mycket mer komplicerad än den behöver vara.

Jag har inte tillräckligt med pengar. Vad kan jag förändra?

Jag är missnöjd med min hälsa. Vad kan jag förändra?

Jag tycker inte om vart min karriär är på väg. Vad kan jag förändra?

Jag hamnar hela tiden i samma situation. Vad kan jag förändra?

Lägg märke till att jag frågar vad, inte hur. Många fastnar i ”Hur ska jag lyckas med det här?” och börjar omedelbart se allt de inte har eller inte kan göra.

Börja först med att bli tydlig med varför du vill ha förändringen och vad du vill förändra. När ditt varför och ditt vad är tydliga blir det ofta lättare att se hur.

Svaret kanske inte kommer direkt, och lösningen kan kräva tid, ansträngning, lärande, svåra samtal eller obekväma beslut.

Men att skylla på någon annan för oss sällan framåt.

En snabbmatsrestaurang är inte ansvarig för att jag stannade där när jag var hungrig. Restaurangen kan ligga precis på vägen hem, med en enorm skylt framför mig, men det är fortfarande jag som svänger in bilen på parkeringen.

Det betyder inte att alla val är enkla. Det betyder att det fortfarande är ett val.

Sluta skylla ifrån dig

Kanske är en av de mest användbara sakerna vi kan göra att bli medvetna om hur ofta vi skyller på omständigheter eller andra människor.

Inte för att vi i stället ska börja skylla på oss själva. Det är inte poängen.

Poängen är att inse var vårt eget ansvar börjar.

När något går fel kan vi fråga oss:

Vilken del av det här kunde jag kontrollera?
Vad kunde jag ha gjort annorlunda?
Vad kan jag lära mig av det?
Vad kan jag göra nu?

Det kommer alltid att finnas saker som ligger utanför vår kontroll. Men vi behöver inte ge dem kontroll över allt som händer därefter.

Att ta ansvar förändrar inte det förflutna.

Det förändrar vad vi kan göra med framtiden.


Relaterad läsning: Utveckling kräver ofta att vi ser på våra egna mönster innan vi tittar på alla omkring oss. Läs Förstå dig själv först.

Brukar du agera snabbt, undvika beslut eller söka svar utanför dig själv när val blir svåra? Utforska Beslutsstilstestet.

Hur reagerar du när något går fel eller när känslorna blir svåra att hantera? Utforska Känslostilstestet.

Var den här artikeln hjälpsam?
JaNej

Similar Posts

  • Den dolda faran med komfortzonen

    Komfortzoner känns trygga.

    De är välbekanta. Förutsägbara. Kontrollerade.

    Men komfortzoner kan också i det tysta bli ett av de största hindren för personlig utveckling.

    När vi stannar kvar i det som känns bekvämt utmanar vi sällan oss själva. Vi upprepar samma mönster, fattar samma beslut och omger oss med samma miljöer.

    Ingenting känns svårt – men ingenting förändras på riktigt heller.

    Utveckling kräver nästan alltid att vi kliver in i situationer som känns obekanta eller obekväma.

    Det kan innebära att tala inför andra, dela dina idéer offentligt, börja med något nytt eller sätta dig i situationer där du vet att andra kanske inte håller med dig.

    De stunderna kan kännas obekväma eftersom de tar bort tryggheten i att veta säkert.

    Men obehag är ofta ett tecken på att något viktigt håller på att hända.

    Det betyder att vi tänjer på våra nuvarande gränser.

    Komfortzonen är inte farlig för att den känns dålig.

    Den är farlig eftersom den känns tillräckligt bra för att hålla oss kvar där.

    Och om vi stannar där för länge slutar vi sakta men säkert att gå framåt.

    Relaterad läsning: Rädsla och tvivel dyker ofta upp när vi lämnar vår komfortzon. Läs: Rädsla och tvivel är en del av utveckling.

    Vill du förstå hur dina beslutsmönster påverkar om du stannar kvar i det som känns tryggt eller vågar ta steget mot förändring? Läs mer om Beslutsstilstestet.

    Var den här artikeln hjälpsam?
    JaNej
  • |

    Din mentala kost formar din framtid

    Många av oss tänker noga på vår fysiska hälsa. Vi funderar på vad vi äter, hur mycket vi motionerar, om vi får tillräckligt med sömn och vad vi kan göra för att ge våra kroppar bästa möjliga förutsättningar när vi blir äldre.

    Men hur ofta tänker vi på vår mentala kost?

    Ja, du läste rätt: din mentala kost.

    Vad matar du ditt sinne med varje dag, och hur påverkar det den person du håller på att bli?

    Allt du tar in lämnar något efter sig

    Under en vanlig dag kommer information till oss från många olika håll. Vi tittar på nyheter, scrollar på sociala medier, lyssnar på samtal, läser artiklar, tittar på videor och kanske läser böcker eller lyssnar på ljudböcker.

    En del av det innehållet kan ge oss kunskap, energi, inspiration och riktning. Annat kan göra oss oroliga, frustrerade, distraherade, avundsjuka eller negativa.

    Jag säger inte att vi ska undvika verkligheten eller ignorera allt som är svårt. Livet är inte alltid positivt, och vi kan inte kontrollera allt som händer omkring oss. Men vi kan bli mer medvetna om vad vi gång på gång väljer att ta in och vilken effekt det har på oss.

    Efter att ha tillbringat fyrtio minuter med att scrolla på sociala medier kan det vara värt att fråga sig själv: Mår jag bättre än innan? Känner jag mig inspirerad att agera, eller känner jag mig trött, irriterad, missnöjd eller nedstämd?

    Svaret kan säga något viktigt om din mentala kost.

    Sociala medier visar en bild, inte hela berättelsen

    Sociala medier kan påverka oss genom konflikter, klagomål och negativa berättelser. Men de kan också påverka oss genom jämförelser.

    Vi kanske ser någons hem, relation, semester, framgång eller livsstil och börjar fråga oss varför vårt eget liv inte ser likadant ut. Deras liv verkar lyckligt, enkelt och komplett, medan vårt eget i jämförelse kan kännas vanligt eller svårt.

    Men sociala medier visar sällan hela bilden. De visar utvalda ögonblick, noggrant valda bilder och ofta bara de delar som någon vill att andra ska se. Bakom bilden kan verkligheten se helt annorlunda ut.

    När vi jämför hela vårt liv med någon annans bästa ögonblick kan det skapa känslor av avund, otillräcklighet eller missnöje utifrån en bild som aldrig var komplett från början.

    Samtidigt behöver det inte vara avundsjuka att se någon som har uppnått något som du själv verkligen vill uppnå. Det kan istället bli inspiration.

    Kanske följer du någon som reser ofta, har byggt upp ett framgångsrikt företag, utvecklat en färdighet du beundrar eller skapat en del av det liv du själv skulle vilja bygga. Om det du ser uppmuntrar dig att agera och ta steg mot dina egna drömmar kan det stärka dig istället för att få dig att känna dig mindre värd.

    Skillnaden ligger ofta i den känsla och reaktion som det skapar. Får det dig att tänka: ”Varför har de det där och inte jag?” Eller får det dig att tänka: ”Om det är möjligt för dem kanske jag också kan börja röra mig i den riktningen?”

    Vi behöver fortsätta vara öppna för inspiration samtidigt som vi förhåller oss kritiska till de bilder och berättelser vi accepterar som hela sanningen.

    Ditt flöde lär sig av dina val

    Jag har märkt att sociala medier ofta ger oss mer av det vi redan väljer att titta på.

    Om vi gång på gång stannar upp vid konflikter, rädsla, klagomål eller upprördhet kan mer av den typen av innehåll gradvis börja dyka upp. Men om vi aktivt söker efter material som utbildar, utmanar, motiverar eller inspirerar oss kan vårt flöde börja förändras i motsatt riktning.

    I mitt eget flöde ser jag numera ofta klipp med personer som Jim Rohn och annat material kopplat till personlig utveckling, tillväxt och framgång. Det är fortfarande sociala medier, men det påverkar mig inte på samma sätt som planlöst scrollande genom negativitet.

    Det ger mig idéer, påminnelser och nya sätt att tänka.

    På det sättet konsumerar vi inte bara våra flöden. Vi hjälper också till att forma dem. Varje klick, paus, sökning och val lär plattformen vad den ska visa oss härnäst.

    Det gör våra val ännu viktigare.

    Vad jag har märkt hos mig själv

    Jag har varit intresserad av personlig utveckling i många år. Men att veta något betyder inte att vi alltid omsätter det konsekvent i praktiken.

    Vi är människor, och ibland faller vi tillbaka i gamla vanor.

    Under de sex veckorna innan jag skrev den här bloggen blev jag mycket mer medveten om min egen mentala kost och mer aktiv i mina val. Varje dag ägnade jag ungefär nittio minuter åt min egen utveckling. Cirka sextio minuter gick till läsning, medan de återstående trettio minuterna användes till att studera material som jag tror att jag behöver för att förändra mitt sätt att tänka och komma närmare mina mål.

    Under mina promenader lyssnade jag också på ljudböcker och annat material kopplat till den riktning jag vill ta mitt liv i. Det inkluderade böcker som The Magic of Thinking Big och Psycho-Cybernetics, tillsammans med annat material om personlig utveckling och företagande.

    Samtidigt ägnade jag betydligt mindre tid åt att titta på nyheter och betydligt mindre tid åt att scrolla utan något tydligt syfte.

    Skillnaden jag har märkt hos mig själv har varit betydande. Jag känner mig mer fokuserad, mer positiv och mer inriktad på det jag vill uppnå. Jag känner inte längre samma behov av att sitta och titta på nyheterna. När jag använder sociala medier handlar mycket av det som visas för mig nu om utveckling, framgång och de ämnen som jag vill ha mer av i mitt liv.

    Jag har inte blivit perfekt, och jag faller fortfarande ibland tillbaka i gamla mönster. Men det är också en del av att vara människa.

    Det viktiga är att lägga märke till det och medvetet välja vad vi vill börja ge våra sinnen igen.

    Vart leder din mentala kost dig?

    En enskild video, ett inlägg eller en nyhet kanske inte förändrar ditt liv. Men återkommande intryck kan gradvis påverka hur du tänker, känner och reagerar på världen omkring dig.

    De kan påverka ditt humör på jobbet, hur mycket tålamod du visar din familj eller partner, hur du ser på din framtid och om du främst lägger märke till möjligheter eller problem.

    Frågan är därför inte bara hur något får dig att känna idag. Det handlar också om vart denna återkommande påverkan kan föra dig om två eller fem år.

    Hjälper det du tar in dig att bli mer fokuserad, hoppfull, disciplinerad och inriktad på dina mål? Eller för det dig långsamt i motsatt riktning?

    Vi kan inte kontrollera allt som kommer in i våra liv. Men vi kan ta större ansvar för vad vi gång på gång väljer att släppa in i våra sinnen.

    Prova under en månad att bli mer medveten om din mentala kost. Lägg märke till vad som ger dig energi och vad som tar energi från dig. Välj böcker, ljudböcker, poddar, kurser och människor som hjälper dig att utvecklas. Minska mängden innehåll som gång på gång får dig att må sämre utan att ge dig något användbart tillbaka.

    Se sedan vad som förändras i dina tankar, din energi, dina relationer, ditt arbete och den riktning du är på väg i.

    Vi frågar oss ofta vad vi har ätit idag.

    Kanske borde vi också fråga:

    Vad har jag matat mitt sinne med?


    Påverkar dina känslomässiga mönster vad du fokuserar på och hur starkt information utifrån påverkar dig? Utforska Känslostilstestet.

    För dina dagliga val dig närmare den framtid du vill ha? Utforska Målstiltestet.

    Var den här artikeln hjälpsam?
    JaNej
  • |

    Din bästa investering

    Vi pratar ofta om investeringar. Att investera i aktier. Att investera i fonder. Att investera i fastigheter. Att investera i ett företag. Att investera i något som kan växa över tid och förhoppningsvis skapa en bättre framtid.

    Allt det kan vara värdefullt. Men jag tror att det finns en investering som kommer före många andra.

    Investeringen vi gör i oss själva.

    För oavsett vad vi vill bygga, förbättra, förändra eller skapa, så tar vi med oss själva in i det. Vårt sätt att tänka. Våra vanor. Vår kunskap. Vår attityd. Vår disciplin. Vår kommunikation. Vår förmåga att hantera motgångar. Vår förmåga att lära oss.

    Om de sakerna inte växer, blir det mycket svårare för något annat att växa.

    En person kan investera pengar utan att riktigt förstå vad den gör. En person kan starta ett företag utan att utveckla de färdigheter som krävs för att driva det. En person kan påbörja en hälsoresa utan att lära sig hur man bygger vanor som håller över tid. En person kan sätta mål utan att förstå vilken typ av person den behöver bli för att nå dem.

    Det är därför personlig utveckling är viktig.

    För mig har investering i mig själv varit en av de mest värdefulla saker jag har gjort. Jag säger inte det för att jag är färdig, eller för att jag har allt klart för mig. Jag är inte där jag vill vara på alla områden i livet.

    Men jag kan tydligt se att böckerna jag har läst, seminarierna jag har deltagit i, utbildningen jag har fått och den personliga utveckling jag har arbetat med har format hur jag tänker, hur jag agerar och hur jag ser på framtiden.

    Det har inte gjort mig till någon annan. Kanske är det fel sätt att se på utveckling.

    Jag tror inte att personlig utveckling gör oss till en helt annan person. Jag tror att den hjälper oss att ta fram mer av det som redan finns inom oss.

    Det är lite som ett block av sten. I början kan det se grovt, otydligt och ofärdigt ut. Men när arbetet fortsätter börjar något träda fram. Formen blir tydligare. Det onödiga tas bort. Skulpturen skapades inte ur ingenting. Den blev synlig genom processen.

    Jag tror att utveckling kan fungera på ett liknande sätt.

    Ju mer vi lär oss, desto mer upptäcker vi om oss själva. Ju mer vi utvecklas, desto mer ser vi både våra styrkor och de områden där vi fortfarande behöver växa. Och ju mer vi förstår, desto mer inser vi också hur mycket vi fortfarande inte vet.

    Det är inte en svaghet. Det är en del av processen.

    Att investera i oss själva ger inte alltid ett omedelbart resultat som kan mätas i pengar. Ibland syns resultatet i vårt sätt att tänka. Ibland syns det i vår attityd. Ibland syns det i hur vi hanterar press, hur vi kommunicerar, hur vi fattar beslut eller hur vi reagerar när livet inte blir som vi hade tänkt oss.

    Den typen av avkastning kan vara svår att räkna på, men den kan ändå vara oerhört värdefull.

    Om vi investerar i vår hälsa kan vi få mer energi, självförtroende, styrka och livskvalitet. Om vi investerar i vårt mindset kan vi börja se möjligheter där vi tidigare bara såg problem. Om vi investerar i kommunikation kan vi förbättra våra relationer, vårt ledarskap och vår förmåga att arbeta med andra människor.

    Om vi investerar i finansiell utbildning kan vi fatta bättre beslut med pengar. Om vi investerar i personlig utveckling kan vi börja förstå oss själva på ett djupare plan och skapa en bättre riktning för vår framtid.

    Det är därför jag tror att den här typen av investering är så viktig.

    Det handlar inte bara om att läsa en bok eller gå på ett seminarium. Sådana saker kan vara kraftfulla, men bara om vi använder dem. En bok i en bokhylla förändrar inte mycket. En kurs vi aldrig tillämpar skapar inte mycket utveckling. Ett seminarium kan inspirera oss, men inspiration i sig räcker inte.

    Det verkliga värdet kommer när vi tar det vi lär oss och börjar leva det.

    Det är då information blir transformation.

    Innan vi väljer var vi ska investera tid, pengar eller energi tror jag att det hjälper att ställa några ärliga frågor.

    Vad vill jag förbättra? Vilken typ av person behöver jag bli? Vilken kunskap saknar jag? Vilka vanor håller mig tillbaka? Vilket område i mitt liv skulle förändras mest om jag blev bättre förberedd?

    De frågorna är viktiga eftersom investering i sig själv inte bara är en sak. Det kan se olika ut beroende på vad vi behöver.

    För en person kan investering i sig själv handla om att gå med i ett hälsoprogram, lära sig äta bättre, röra sig mer och bygga rutiner som stödjer en bättre livsstil.

    För en annan person kan det handla om att gå en kurs i investeringar, företagande, ledarskap, kommunikation eller privatekonomi.

    För någon annan kan det handla om att läsa böcker som utmanar sättet att tänka, hitta en mentor, gå på ett seminarium eller lära sig en färdighet som öppnar nya möjligheter.

    Det kan också handla om att bygga något vid sidan av det man redan gör idag. Om någon vill ha fler alternativ i framtiden kan personen behöva investera i den kunskap, de vanor och de färdigheter som krävs för att skapa de alternativen.

    I många fall kräver den framtid vi vill ha en version av oss själva som vi ännu inte har utvecklat fullt ut. Det kan kännas obekvämt, men det kan också vara uppmuntrande.

    För det betyder att utveckling är möjlig.

    Vi är inte fast med bara det vi kan idag. Vi kan lära oss. Vi kan förbättras. Vi kan bli mer disciplinerade. Vi kan bli bättre på att kommunicera. Vi kan bli mer medvetna. Vi kan bli starkare på de områden som betyder något för oss.

    Men vanligtvis händer det inte av en slump. Det händer för att vi väljer att investera i det.

    Jag tror att ett misstag många gör är att de söker bättre resultat innan de tittar på vem de håller på att bli. De vill ha bättre ekonomi, bättre hälsa, bättre relationer, bättre självförtroende, bättre möjligheter eller bättre ledarskap.

    Men många av de resultaten hänger ihop med personlig utveckling.

    Om jag vill ha bättre hälsa kan jag behöva bättre vanor. Om jag vill ha bättre ekonomi kan jag behöva bättre förståelse för pengar. Om jag vill ha bättre relationer kan jag behöva bättre kommunikation. Om jag vill ha bättre ledarskap kan jag behöva mer självinsikt. Om jag vill ha bättre möjligheter kan jag behöva bli bättre förberedd.

    Det är därför investering i sig själv inte är själviskt. Det kan faktiskt göra att du skapar mer värde för andra.

    När du växer tar du ofta med mer värde till din familj, ditt arbete, ditt företag, ditt team och människorna runt omkring dig. Du blir bättre rustad att bidra, stötta, leda, kommunicera och fatta beslut.

    Det är en avkastning som kan påverka mer än bara dig själv.

    För mig har böcker spelat en stor roll i detta. Alla böcker förändrar inte ett liv. Alla kurser kommer inte att vara användbara. Alla seminarier skapar inte ett genombrott. Men när rätt idé kommer vid rätt tidpunkt kan den förändra hur vi ser på oss själva och vår framtid.

    Ibland kan en enda idé förändra hur vi tänker. Ibland kan en enda vana förändra riktningen för ett helt år. Ibland kan ett enda beslut att växa öppna dörrar som vi tidigare inte såg.

    Det är därför jag hela tiden återkommer till den här tanken:

    Innan vi bara investerar i det som finns utanför oss själva, kanske vi också borde fråga oss hur mycket vi investerar i det som finns inom oss.

    Vårt sätt att tänka. Vår kunskap. Vår disciplin. Vår hälsa. Vår kommunikation. Vår självinsikt. Vår förmåga att växa.

    För allt vi bygger påverkas av personen vi håller på att bli.

    Och om vi vill ha en bättre framtid, kan en av de mest praktiska platserna att börja på vara med oss själva.

    Relaterad läsning: En bra investering i dig själv börjar ofta med vad du läser och hur du använder det. Läs: Läser du böcker eller äger du dem bara?

    Vill du lära känna dig själv bättre och upptäcka var dina största möjligheter till utveckling finns? Läs mer om Core Color-testet.

    Var den här artikeln hjälpsam?
    JaNej
  • Rädsla och tvivel är en del av att växa

    När du skapar något och visar det för omvärlden exponerar du också dig själv.

    Det spelar ingen roll om det handlar om ett företag, en blogg, en video eller bara om att dela dina tankar offentligt. I samma stund som du gör något synligt öppnar du också upp för åsikter, reaktioner och bedömningar.

    Och det kan skapa tvivel.

    Jag har upplevt det många gånger medan jag har byggt upp Equipido. Även när du vet att du har något värdefullt att dela med dig av — med år av erfarenhet, utbildning och reflektion bakom det — kan den där tysta rösten ändå finnas där och fråga:

    Hur kommer människor att reagera?
    Vad kommer de att tänka?

    De tankarna är helt naturliga. De är en del av att vara människa.

    Men sanningen är också att rädsla och tvivel ofta kommer från något mycket djupare. Många gånger handlar det om acceptans – viljan att bli förstådd, uppskattad eller åtminstone inte bli avvisad.

    Problemet uppstår när rädsla och tvivel börjar styra våra beslut. Då kan de sakta men säkert hålla oss tillbaka.

    Oavsett om vi vill starta ett företag, skapa något meningsfullt eller utvecklas som människor kommer det alltid finnas osäkerhet. Väntar man tills allt känns tryggt och bekvämt, då riskerar man att vänta för alltid.

    Att växa innebär nästan alltid att göra något som känns obekvämt.

    Och verkligheten är ganska enkel: om vi bara stannar i situationer som känns trygga, förutsägbara och bekväma, då går vi sällan framåt.

    Utveckling händer när vi kliver in i situationer där vi inte har full kontroll, där vi kan bli bedömda och där saker kanske inte blir exakt som vi tänkt.

    Det betyder inte att rädslan försvinner.

    Det betyder bara att vi väljer att gå vidare ändå.

    Relaterad läsning: Att vara synlig väcker ofta rädsla och tvivel. Läs: Modet att vara synlig.

    Vill du förstå hur dina känslomönster påverkar hur du hanterar rädsla, tvivel och osäkerhet när du utvecklas? Läs mer om Känslostilstestet.

    Var den här artikeln hjälpsam?
    JaNej
  • Disciplin är inte vad de flesta tror

    Disciplin är inte vad de flesta tror

    Ordet disciplin har ofta en negativ klang.

    För många låter det som något stelt, strikt och monotont — att vakna tidigt varje dag, följa strikta rutiner och tvinga sig själv att göra saker man egentligen inte vill göra.

    Men disciplin ser inte alltid ut så.

    Under arbetet med att bygga Equipido har jag förmodligen lagt mer än 2 500 timmar på plattformen.

    Ändå har jag aldrig riktigt upplevt det som disciplin i traditionell mening.

    Jag vaknade inte varje morgon och tänkte: Jag måste tvinga mig själv att göra det här.

    I stället fanns det något som drev mig framåt.

    Ett syfte.

    Ett mål.

    Jag ville skapa något som verkligen kunde hjälpa människor att förstå sig själva bättre och växa genom den förståelsen.

    När man har den typen av syfte känns långa arbetsdagar inte alltid som disciplin.

    De känns som framsteg.

    Det fanns perioder då jag kunde vakna väldigt tidigt, arbeta långa dagar och hålla fokus i timmar — inte för att jag tvingade mig själv, utan för att jag drevs av något meningsfullt.

    Så kanske handlar disciplin inte alltid om strikta rutiner.

    Ibland är disciplin helt enkelt det som uppstår när syftet blir tillräckligt starkt.

    Vill du förstå vad som verkligen driver dina mål och omvandlar ditt syfte till konsekvent handling? Läs mer om Målstiltestet.

    Var den här artikeln hjälpsam?
    JaNej
  • | |

    Förstå dig själv först

    Personlig utveckling kopplas ofta till böcker, vanor, disciplin, mål, ledarskap och att ta action. Allt det är viktigt.

    Men jag tror att det finns en del som är lätt att missa.

    Att förstå sig själv.

    För om vi inte förstår oss själva blir det mycket svårare att förstå varför vi agerar som vi gör, varför vissa vanor fungerar för oss och andra inte, varför vissa mål motiverar oss medan andra skapar motstånd, och varför kommunikationen med andra människor ibland blir svårare än den behöver vara.

    Det är en av anledningarna till att jag tror att självinsikt är en så viktig grund för personlig utveckling.

    Vi kan läsa en bra bok. Vi kan lyssna på goda råd. Vi kan sätta mål. Vi kan bestämma oss för att förändras. Men om vi inte förstår oss själva kan vi ändå försöka bygga vårt liv på ett sätt som egentligen inte passar hur vi fungerar.

    Det betyder inte att personlighet ska bli en ursäkt. Det betyder inte att vi ska säga: ”Sådan är jag bara”, och undvika att växa.

    Det betyder tvärtom.

    När vi förstår oss själva bättre kan vi växa på ett smartare sätt.

    När vi till exempel pratar om vanor är det lätt att tro att samma metod borde fungera för alla. Gå upp tidigare. Följ samma rutin. Använd samma system. Sätt samma typ av mål. Mät utvecklingen på samma sätt.

    Men människor är olika. Vissa motiveras av struktur. Andra behöver mer flexibilitet. Vissa drivs av resultat. Andra behöver mening och sammanhang. Vissa gillar detaljerade planer. Andra känner sig låsta av för många detaljer. Vissa människor agerar snabbt och justerar efter hand. Andra behöver tid att tänka innan de agerar.

    Inget av detta är rätt eller fel. Det är bara olika.

    Därför tror jag att personlighetstester och personlighetsverktyg kan vara värdefulla. Inte för att de definierar allt om oss, utan för att de kan ge oss ett språk för sådant vi kanske redan känner, men ännu inte har förstått tydligt.

    Ett bra personlighetsverktyg placerar inte en människa i ett fack. Det hjälper en människa att förstå det fack hon kanske redan har levt i utan att märka det.

    När vi börjar förstå vår egen personlighetsstil kan vi börja ställa bättre frågor.

    Varför reagerar jag så här? Varför undviker jag vissa saker? Varför får jag energi av vissa situationer och tappar energi i andra? Varför kommunicerar jag bra med vissa människor men har svårare med andra? Varför inspirerar vissa mål mig, medan andra känns tunga även när de är viktiga?

    De här frågorna kan skapa verkligt värde.

    För personlig utveckling handlar inte bara om att pressa hårdare. Ibland handlar det om att förstå bättre.

    Om en person sätter ett mål på ett sätt som inte passar personligheten kan målet vara bra, men tillvägagångssättet kan vara fel. Då kan personen bli frustrerad och tro att det saknas disciplin, motivation eller viljestyrka.

    Men kanske är det verkliga problemet inte målet. Kanske är det verkliga problemet systemet runt målet.

    En person kan behöva mer struktur. En annan kan behöva mer frihet. En person kan behöva ansvarstagande och uppföljning. En annan kan behöva en tydlig personlig anledning. En person kan behöva en detaljerad plan. En annan kan behöva ett enkelt första steg.

    Samma mål kan kräva olika vägar beroende på personen.

    Det är en av anledningarna till att jag tror att självinsikt kan göra vanor starkare. När vi förstår oss själva bättre kan vi designa vanor som har större chans att hålla över tid.

    Vi kan sluta kopiera allt från andra och börja fråga oss själva:

    Vad fungerar för mig? Vilken typ av miljö hjälper mig? Vad brukar stoppa mig? Vad ger mig energi? Vad får mig att tappa fokus? Vilken typ av stöd behöver jag?

    Det är inte svaghet. Det är visdom.

    Samma sak gäller kommunikation.

    Många konflikter uppstår inte för att människor är dåliga människor. De uppstår för att människor ser saker olika, bearbetar information olika, fattar beslut olika och kommunicerar olika.

    En person kan prata direkt och tycka att den är tydlig. En annan person kan uppleva samma tydlighet som press.

    En person kan behöva fakta och detaljer innan den fattar ett beslut. En annan vill först se helhetsbilden.

    En person vill agera snabbt. En annan behöver tid för att reflektera.

    En person visar omtanke genom att lösa problem. En annan visar omtanke genom att lyssna.

    När vi inte förstår de här skillnaderna är det lätt att missförstå varandra. Vi kan tycka att någon är svår, ointresserad, för långsam, för intensiv, för känslomässig, för kall, för detaljerad eller för slarvig.

    Men ibland är personen helt enkelt bara annorlunda än vi är.

    När vi förstår personlighetsstilar kan vi bli bättre på att möta människor där de är. Det kan hjälpa på jobbet. Det kan hjälpa i ledarskap. Det kan hjälpa i företagande. Det kan hjälpa i vänskap. Det kan hjälpa i familjelivet. Det kan även hjälpa med barn, eftersom ett barn kanske inte kommunicerar, lär sig eller reagerar på samma sätt som föräldern.

    Om vi bara kommunicerar från vår egen stil kan vi missa den andra personen. Men om vi lär oss att förstå den personens stil kan vi hitta ett bättre sätt att nå fram.

    Det betyder inte att vi måste förändra vilka vi är. Det betyder att vi blir mer medvetna om hur vårt budskap tas emot.

    För mig är det en av de starkaste anledningarna till att lära sig mer om personlighet. Det hjälper oss att förstå oss själva, men det hjälper oss också att förstå andra.

    Och när vi förstår andra bättre dömer vi ofta mindre och kommunicerar bättre.

    Självklart är ett personlighetstest inte hela sanningen om en människa. Inget test kan förklara allt. Människor är komplexa. Vi har olika erfarenheter, värderingar, vanor, bakgrund, rädslor, styrkor och drömmar.

    De flesta av oss är också en kombination av flera olika stilar. Vi är inte bara en sak.

    Det är viktigt att komma ihåg.

    Ett personlighetsverktyg ska användas som en guide, inte som en etikett. Det ska öppna för reflektion, inte stänga samtalet. Det ska hjälpa oss att växa, inte begränsa vem vi kan bli.

    Därför tror jag att det verkliga värdet inte bara ligger i att göra ett test. Värdet ligger i vad vi gör med insikten efteråt.

    Reflekterar vi över den? Känner vi igen mönster? Använder vi den för att förbättra våra vanor? Använder vi den för att kommunicera bättre? Använder vi den för att sätta mål på ett sätt som passar oss bättre? Använder vi den för att förstå andra människor med mer tålamod?

    Det är där utvecklingen börjar.

    Jag tror också att det kan vara värdefullt att återkomma till självinsikt över tid. Vi blir kanske inte en helt annan person, men vi växer. Vi går igenom nya erfarenheter. Vi utvecklar nya färdigheter. Vi mognar på vissa områden. Vi kan upptäcka mönster som vi inte såg tidigare.

    Därför är självinsikt inte något vi gör en gång och sedan är klara med. Det är något vi återvänder till.

    Ju mer vi lär oss om oss själva, desto bättre rustade blir vi att bygga det liv vi vill ha.

    Om vi vill ha bättre vanor hjälper det att förstå vilken typ av struktur som stödjer oss. Om vi vill ha bättre mål hjälper det att förstå vad som verkligen motiverar oss. Om vi vill ha bättre kommunikation hjälper det att förstå hur vi naturligt uttrycker oss och hur andra kan ta emot det. Om vi vill ha bättre relationer hjälper det att förstå att alla inte tänker, känner eller reagerar på samma sätt som vi gör. Om vi vill ha bättre ledarskap hjälper det att förstå både oss själva och de människor vi leder.

    Det är därför jag tror att det inte är en liten sak att förstå sig själv.

    Det är en grund.

    För när vi förstår oss själva kan vi bygga bättre vanor. Vi kan fatta bättre beslut. Vi kan kommunicera med större medvetenhet. Vi kan sätta mål på ett sätt som passar oss bättre. Vi kan sluta kämpa mot delar av oss själva och börja arbeta med oss själva i stället.

    Och när vi förstår oss själva bättre blir vi också bättre på att förstå andra.

    Det kan vara en av de mest värdefulla delarna av personlig utveckling. Inte bara att bli bättre för vår egen skull, utan också att bli lättare att förstå, lättare att arbeta med och bättre på att förstå människorna omkring oss.

    Så innan vi bara frågar oss vilken vana vi borde bygga, vilket mål vi borde sätta eller vilket resultat vi vill skapa, kanske vi också borde fråga:

    Förstår jag mig själv tillräckligt väl för att bygga det här på rätt sätt?

    För ibland är nästa steg i utvecklingen inte bara att göra mer. Ibland är nästa steg att förstå mer.

    Och den förståelsen kan förändra hur vi bygger allt annat.

    Relaterad läsning: Att förstå dig själv kan också hjälpa dig att bygga vanor som passar den du är. Läs: Förändrar dina vanor ditt liv?

    Vill du förstå hur din naturliga personlighet påverkar hur du skapar vanor, sätter mål, kommunicerar och relaterar till andra? Läs mer om Core Color-testet.

    Var den här artikeln hjälpsam?
    JaNej

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *