·

Din mentala kost formar din framtid

Human brain divided between positive growth and negative digital noise, illustrating how your mental diet shapes your future.

Många av oss tänker noga på vår fysiska hälsa. Vi funderar på vad vi äter, hur mycket vi motionerar, om vi får tillräckligt med sömn och vad vi kan göra för att ge våra kroppar bästa möjliga förutsättningar när vi blir äldre.

Men hur ofta tänker vi på vår mentala kost?

Ja, du läste rätt: din mentala kost.

Vad matar du ditt sinne med varje dag, och hur påverkar det den person du håller på att bli?

Allt du tar in lämnar något efter sig

Under en vanlig dag kommer information till oss från många olika håll. Vi tittar på nyheter, scrollar på sociala medier, lyssnar på samtal, läser artiklar, tittar på videor och kanske läser böcker eller lyssnar på ljudböcker.

En del av det innehållet kan ge oss kunskap, energi, inspiration och riktning. Annat kan göra oss oroliga, frustrerade, distraherade, avundsjuka eller negativa.

Jag säger inte att vi ska undvika verkligheten eller ignorera allt som är svårt. Livet är inte alltid positivt, och vi kan inte kontrollera allt som händer omkring oss. Men vi kan bli mer medvetna om vad vi gång på gång väljer att ta in och vilken effekt det har på oss.

Efter att ha tillbringat fyrtio minuter med att scrolla på sociala medier kan det vara värt att fråga sig själv: Mår jag bättre än innan? Känner jag mig inspirerad att agera, eller känner jag mig trött, irriterad, missnöjd eller nedstämd?

Svaret kan säga något viktigt om din mentala kost.

Sociala medier visar en bild, inte hela berättelsen

Sociala medier kan påverka oss genom konflikter, klagomål och negativa berättelser. Men de kan också påverka oss genom jämförelser.

Vi kanske ser någons hem, relation, semester, framgång eller livsstil och börjar fråga oss varför vårt eget liv inte ser likadant ut. Deras liv verkar lyckligt, enkelt och komplett, medan vårt eget i jämförelse kan kännas vanligt eller svårt.

Men sociala medier visar sällan hela bilden. De visar utvalda ögonblick, noggrant valda bilder och ofta bara de delar som någon vill att andra ska se. Bakom bilden kan verkligheten se helt annorlunda ut.

När vi jämför hela vårt liv med någon annans bästa ögonblick kan det skapa känslor av avund, otillräcklighet eller missnöje utifrån en bild som aldrig var komplett från början.

Samtidigt behöver det inte vara avundsjuka att se någon som har uppnått något som du själv verkligen vill uppnå. Det kan istället bli inspiration.

Kanske följer du någon som reser ofta, har byggt upp ett framgångsrikt företag, utvecklat en färdighet du beundrar eller skapat en del av det liv du själv skulle vilja bygga. Om det du ser uppmuntrar dig att agera och ta steg mot dina egna drömmar kan det stärka dig istället för att få dig att känna dig mindre värd.

Skillnaden ligger ofta i den känsla och reaktion som det skapar. Får det dig att tänka: ”Varför har de det där och inte jag?” Eller får det dig att tänka: ”Om det är möjligt för dem kanske jag också kan börja röra mig i den riktningen?”

Vi behöver fortsätta vara öppna för inspiration samtidigt som vi förhåller oss kritiska till de bilder och berättelser vi accepterar som hela sanningen.

Ditt flöde lär sig av dina val

Jag har märkt att sociala medier ofta ger oss mer av det vi redan väljer att titta på.

Om vi gång på gång stannar upp vid konflikter, rädsla, klagomål eller upprördhet kan mer av den typen av innehåll gradvis börja dyka upp. Men om vi aktivt söker efter material som utbildar, utmanar, motiverar eller inspirerar oss kan vårt flöde börja förändras i motsatt riktning.

I mitt eget flöde ser jag numera ofta klipp med personer som Jim Rohn och annat material kopplat till personlig utveckling, tillväxt och framgång. Det är fortfarande sociala medier, men det påverkar mig inte på samma sätt som planlöst scrollande genom negativitet.

Det ger mig idéer, påminnelser och nya sätt att tänka.

På det sättet konsumerar vi inte bara våra flöden. Vi hjälper också till att forma dem. Varje klick, paus, sökning och val lär plattformen vad den ska visa oss härnäst.

Det gör våra val ännu viktigare.

Vad jag har märkt hos mig själv

Jag har varit intresserad av personlig utveckling i många år. Men att veta något betyder inte att vi alltid omsätter det konsekvent i praktiken.

Vi är människor, och ibland faller vi tillbaka i gamla vanor.

Under de sex veckorna innan jag skrev den här bloggen blev jag mycket mer medveten om min egen mentala kost och mer aktiv i mina val. Varje dag ägnade jag ungefär nittio minuter åt min egen utveckling. Cirka sextio minuter gick till läsning, medan de återstående trettio minuterna användes till att studera material som jag tror att jag behöver för att förändra mitt sätt att tänka och komma närmare mina mål.

Under mina promenader lyssnade jag också på ljudböcker och annat material kopplat till den riktning jag vill ta mitt liv i. Det inkluderade böcker som The Magic of Thinking Big och Psycho-Cybernetics, tillsammans med annat material om personlig utveckling och företagande.

Samtidigt ägnade jag betydligt mindre tid åt att titta på nyheter och betydligt mindre tid åt att scrolla utan något tydligt syfte.

Skillnaden jag har märkt hos mig själv har varit betydande. Jag känner mig mer fokuserad, mer positiv och mer inriktad på det jag vill uppnå. Jag känner inte längre samma behov av att sitta och titta på nyheterna. När jag använder sociala medier handlar mycket av det som visas för mig nu om utveckling, framgång och de ämnen som jag vill ha mer av i mitt liv.

Jag har inte blivit perfekt, och jag faller fortfarande ibland tillbaka i gamla mönster. Men det är också en del av att vara människa.

Det viktiga är att lägga märke till det och medvetet välja vad vi vill börja ge våra sinnen igen.

Vart leder din mentala kost dig?

En enskild video, ett inlägg eller en nyhet kanske inte förändrar ditt liv. Men återkommande intryck kan gradvis påverka hur du tänker, känner och reagerar på världen omkring dig.

De kan påverka ditt humör på jobbet, hur mycket tålamod du visar din familj eller partner, hur du ser på din framtid och om du främst lägger märke till möjligheter eller problem.

Frågan är därför inte bara hur något får dig att känna idag. Det handlar också om vart denna återkommande påverkan kan föra dig om två eller fem år.

Hjälper det du tar in dig att bli mer fokuserad, hoppfull, disciplinerad och inriktad på dina mål? Eller för det dig långsamt i motsatt riktning?

Vi kan inte kontrollera allt som kommer in i våra liv. Men vi kan ta större ansvar för vad vi gång på gång väljer att släppa in i våra sinnen.

Prova under en månad att bli mer medveten om din mentala kost. Lägg märke till vad som ger dig energi och vad som tar energi från dig. Välj böcker, ljudböcker, poddar, kurser och människor som hjälper dig att utvecklas. Minska mängden innehåll som gång på gång får dig att må sämre utan att ge dig något användbart tillbaka.

Se sedan vad som förändras i dina tankar, din energi, dina relationer, ditt arbete och den riktning du är på väg i.

Vi frågar oss ofta vad vi har ätit idag.

Kanske borde vi också fråga:

Vad har jag matat mitt sinne med?


Påverkar dina känslomässiga mönster vad du fokuserar på och hur starkt information utifrån påverkar dig? Utforska Känslostilstestet.

För dina dagliga val dig närmare den framtid du vill ha? Utforska Målstiltestet.

Var den här artikeln hjälpsam?
JaNej

Similar Posts

  • Disciplin är inte vad de flesta tror

    Ordet disciplin har ofta en negativ klang.

    För många låter det som något stelt, strikt och monotont — att vakna tidigt varje dag, följa strikta rutiner och tvinga sig själv att göra saker man egentligen inte vill göra.

    Men disciplin ser inte alltid ut så.

    Under arbetet med att bygga Equipido har jag förmodligen lagt mer än 2 500 timmar på plattformen.

    Ändå har jag aldrig riktigt upplevt det som disciplin i traditionell mening.

    Jag vaknade inte varje morgon och tänkte: Jag måste tvinga mig själv att göra det här.

    I stället fanns det något som drev mig framåt.

    Ett syfte.

    Ett mål.

    Jag ville skapa något som verkligen kunde hjälpa människor att förstå sig själva bättre och växa genom den förståelsen.

    När man har den typen av syfte känns långa arbetsdagar inte alltid som disciplin.

    De känns som framsteg.

    Det fanns perioder då jag kunde vakna väldigt tidigt, arbeta långa dagar och hålla fokus i timmar — inte för att jag tvingade mig själv, utan för att jag drevs av något meningsfullt.

    Så kanske handlar disciplin inte alltid om strikta rutiner.

    Ibland är disciplin helt enkelt det som uppstår när syftet blir tillräckligt starkt.

    Vill du förstå vad som verkligen driver dina mål och omvandlar ditt syfte till konsekvent handling? Läs mer om Målstiltestet.

    Var den här artikeln hjälpsam?
    JaNej
  • Listan med 100 drömmar: att återknyta till det du verkligen vill

    Clarity begins when you give yourself permission to dream again.
    In a world of busyness, it’s easy to forget what truly matters to you. The 100 Dreams List is a simple exercise to rediscover your direction.

    Ta ett tomt papper och skriv ner hundra saker du skulle vilja göra, uppleva, lära dig eller bli – stort som smått. Filtrera eller döm inte. Bara skriv.

    Du kommer att börja lägga märke till mönster – teman som speglar dina värderingar och önskningar. Det här är inte bara drömmar; de är ledtrådar till vem du är och vad du behöver härnäst.

    Personlig utveckling handlar inte om att uppnå varje dröm — utan om att bli mer medveten om det som får dig att känna dig levande.

    Börja din lista idag. Ditt framtida jag kommer att tacka dig.

    Vill du förstå bättre vad som verkligen betyder något för dig och skapa en tydligare riktning för nästa steg? Läs mer om Målstiltestet.

    Var den här artikeln hjälpsam?
    JaNej
  • |

    Var bron

    Ibland känns något enkelt när vi gör det som en del av ett arbete, men mycket svårare när vi gör det för vår egen skull. På jobbet kanske vi inte har några problem med att ringa någon, skicka ett mejl, inleda ett samtal eller presentera en idé. Vi representerar ett företag eller utför en uppgift. Men när vi börjar bygga något eget kan samma handlingar plötsligt kännas personliga.

    Telefonen känns tyngre. Vi tvekar innan vi skickar meddelandet. Vi börjar fundera över vad den andra personen kommer att tänka, hur personen kommer att reagera och vad svaret kan säga om oss. Ett enkelt nej kan börja kännas som att vi själva blir avvisade. Men det kanske finns ett annat sätt att se på det.

    Föreställ dig en ryggsäck

    Föreställ dig att du lägger allt du har att erbjuda i en ryggsäck. Det kan vara en produkt, en tjänst, en möjlighet, en idé, kunskap, erfarenhet eller något annat som kan skapa verkligt värde för en annan människa. Du tar på dig ryggsäcken och bär den med dig.

    När du kontaktar någon ber du inte om personens godkännande. Du ger bara personen möjlighet att se vad du bär med dig. Du är budbäraren. Du är också bron mellan personen och det som finns i din ryggsäck.

    Ditt ansvar är att bygga den bron och presentera ditt erbjudande på ett ärligt sätt. Den andra personens ansvar är att välja.

    Ett nej handlar inte alltid om dig

    Tänk på hur människor väljer livsmedelsbutik. Vissa handlar regelbundet i en viss butik och skulle aldrig välja en annan. Någon annan kanske gör precis tvärtom. Det betyder inte att någon av butikerna saknar värde. Människor gör olika val utifrån sina preferenser, behov, erfarenheter, prioriteringar och nuvarande omständigheter.

    Det är likadant med det du bär med dig. Vissa kommer att säga ja. Vissa kommer att säga nej. Andra kanske säger: inte nu.

    Vissa gör det, andra gör det inte – än sen?

    Deras svar avgör inte automatiskt värdet av det du erbjuder. Ännu viktigare är att det inte avgör ditt värde som person.

    Det finns ett uttryck som jag har lärt mig genom den verksamhet jag arbetar med:

    ”Vi söker efter de människor som söker efter oss.”

    Det betyder inte att vi ska sitta stilla och vänta på att de människorna ska dyka upp. Vi behöver fortfarande ta kontakt. Vi behöver fortfarande inleda samtal och bygga broar. Men vi behöver inte att alla väljer det vi bär med oss.

    Förstå värdet av det du bär med dig

    Det här sättet att tänka innebär också ett ansvar. Din ryggsäck bör innehålla något som du verkligen tror kan skapa verkligt värde för de människor du kontaktar.

    Om du vet att det du erbjuder inte kan hjälpa dem, är det inte självförtroende du bygger. Du skapar bara falska förväntningar.

    Innan du känner stolthet över det du bär med dig behöver du försäkra dig om att det är värt att vara stolt över. Förstå vad du erbjuder, varför det är viktigt och hur det kan hjälpa någon.

    När du känner dig trygg i den kunskapen kan det börja kännas annorlunda att ta kontakt. Du försöker inte vilseleda någon eller tvinga fram ett beslut. Du ger personen möjlighet att titta närmare på något som du uppriktigt tror kan ha ett värde. Personen är fortfarande fri att välja.

    Ta på dig ryggsäcken

    Ryggsäcken är inte bara en bild. Den kan bli ett mentalt verktyg. Innan du ringer, skickar ett meddelande eller inleder ett samtal kan du stanna upp en stund. Föreställ dig att du tar på dig ryggsäcken. Påminn dig själv om att du bär med dig något du tror på. Påminn dig sedan om din roll:

    Du är inte ansvarig för att få den andra personen att säga ja. Du är inte ansvarig för om tidpunkten är rätt för personen, för personens prioriteringar, tidigare erfarenheter eller personliga preferenser. Du är ansvarig för att ta steget, bygga bron och ge personen möjlighet att se vad du bär med dig.

    Det kan hjälpa dig att skilja på vem du är och det svar du får. Ett nej kan fortfarande kännas som en besvikelse, men det behöver inte bli ett omdöme om vem du är.

    Självledarskap genom handling

    Vissa människor har lätt för att ta kontakt med andra utan att tänka för mycket. För andra kräver det mod. Ingen av dem bör dömas. Vi bär alla med oss olika erfarenheter, rädslor, styrkor och föreställningar om oss själva.

    Självledarskap handlar inte alltid om att känna sig självsäker innan man agerar. Ibland innebär det att lära sig leda sig själv genom osäkerhet och agera även när självförtroendet ännu inte finns där.

    Ju oftare du tar steget, desto mer naturligt kan det börja kännas. Du börjar inse att du klarar av ett nej. Du börjar skilja andra människors val från ditt eget värde. Du börjar bygga självförtroende genom handling.

    Nästa gång du känner dig osäker inför att kontakta någon, se ryggsäcken framför dig. Kom ihåg vad du bär med dig. Kom ihåg varför du tror att det har ett värde. Ta på dig ryggsäcken, bygg bron och ta nästa steg.

    Ditt ansvar är att erbjuda. Den andra personens ansvar är att välja.


    Relaterad läsning: Vår rädsla för att bli avvisade är ofta kopplad till vårt behov av att känna oss accepterade och förstådda. Läs Behovet av acceptans.

    Påverkar dina känslor ibland om du agerar eller håller dig själv tillbaka? Utforska Känslostilstestet.

    Vill du förstå hur du leder dig själv när något känns obekvämt eller osäkert? Utforska Ledarstiltestet.

    Var den här artikeln hjälpsam?
    JaNej
  • |

    Vem styr egentligen min tid?

    Inte bara tid i praktisk mening, som scheman, möten, arbetstider och dagliga rutiner. Jag menar tid i en djupare mening. Den tid vi faktiskt känner att vi äger. Den tid vi själva kan välja hur vi använder. Den tid vi har för vår familj, vår hälsa, våra intressen, vår utveckling och det som verkligen betyder något.

    Vid något tillfälle började jag ställa mig en enkel men obekväm fråga:

    Hur mycket av min tid styr jag egentligen själv?

    Den frågan är inte menad som kritik mot något jobb, företag, yrkesval eller sätt att leva. Det finns inget rätt eller fel svar som passar alla. Vissa människor älskar sitt arbete. Vissa trivs som anställda. Andra trivs med att driva eget företag. Vissa vill ha stabilitet. Andra vill ha mer frihet. Och vissa vill ha en kombination av båda.

    Men jag tror ändå att det är en fråga värd att ställa.

    För många av oss växer upp i system som formar hur vi tänker kring tid, pengar, arbete och trygghet. Ofta ifrågasätter vi inte de systemen eftersom de känns normala. Vi går i skolan, vi uppmuntras att skaffa en utbildning, hitta ett bra jobb, arbeta hårt, betala våra räkningar, ta semester när det går och bygga ett liv runt den strukturen.

    Det är inget fel med det.

    Men det kanske inte är det enda sättet att tänka.

    När jag var yngre såg jag i princip två sätt att tjäna pengar. Antingen blev man anställd, eller så blev man egenföretagare. Det var den värld jag förstod. Om man ville ha inkomst arbetade man. Om man ville ha mer inkomst arbetade man mer, blev bättre på det man gjorde eller startade eget företag.

    Jag började arbeta tidigt. Jag hade olika småjobb när jag var ung, delade ut reklam och tidningar, och senare arbetade jag i köket och disken på en passagerarbåt. Jag lärde mig tidigt att pengar oftast kom genom att byta tid mot inkomst.

    Återigen, det är inget fel med det. Det är så de flesta av oss börjar. Det är så stora delar av samhället är uppbyggt.

    Men senare i livet, när jag kom i kontakt med personlig utveckling och nya sätt att tänka kring pengar, tid och företagande, började jag se något som jag tidigare inte riktigt hade förstått.

    Det finns en skillnad mellan att tjäna pengar på den tid vi säljer och att bygga något som kan skapa inkomst bortom de exakta timmar vi själva arbetar.

    Den insikten förändrade hur jag såg på tid.

    Som anställd är det ofta någon annan som bestämmer många delar av schemat. När man ska börja. När man ska sluta. När semester är möjlig. Vad som behöver göras. Var arbetet ska utföras. Hur flexibel dagen kan vara.

    Som egenföretagare kan det finnas mer frihet på vissa områden. Men även då är tiden ofta kopplad till kunder, uppdrag, deadlines, projekt och behovet av att fortsätta skapa inkomst. I många fall är det fortfarande ett byte av tid mot pengar, bara i en annan form.

    Det gör det inte dåligt. Det betyder bara att frihet och inkomst inte alltid är samma sak. En person kan ha en bra inkomst och ändå ha väldigt lite kontroll över sin tid. En person kan äga ett företag och ändå känna sig fångad av kraven i det företaget. En person kan ha ett stabilt jobb och ändå undra vad som skulle hända om något förändrades utanför den egna kontrollen.

    Det är en av anledningarna till att jag tycker att det här ämnet är viktigt.

    Livet kan förändras snabbt. Ett företag kan omorganisera. En kund kan försvinna. En marknad kan förändras. Ett politiskt beslut kan påverka en hel bransch. Ett hälsoproblem kan förändra vad som är möjligt. En ekonomi kan röra sig i en riktning som ingen hade räknat med.

    Ibland händer saker som påverkar hela vår livsstil, även om vi inte har gjort något fel.

    Därför tänker jag inte längre bara i termer av inkomst. Jag tänker mer i termer av alternativ.

    Har jag alternativ?

    Har jag en buffert? Har jag mer än ett sätt att skapa inkomst? Har jag färdigheter som hjälper mig att anpassa mig? Bygger jag något för framtiden? Har jag tillräckligt mycket kontroll över min tid för att leva på ett sätt som känns meningsfullt för mig?

    De frågorna är inte alltid bekväma, men de kan vara användbara.

    För mig handlar det här inte om att säga åt någon att lämna sitt jobb, sluta driva sitt företag eller förändra allt direkt. Det vore för enkelt, och livet är sällan så enkelt.

    För mig handlar det mer om medvetenhet.

    Kanske är det första steget inte att förändra allt. Kanske är det första steget bara att lägga märke till hur livet faktiskt är uppbyggt.

    Hur mycket av min vecka är verkligen vald av mig? Hur mycket styrs av skyldigheter? Hur mycket av min inkomst är beroende av en enda källa? Hur mycket av min tid går till saker som jag säger är viktiga, men som jag sällan prioriterar? Hur mycket av mitt liv är byggt medvetet, och hur mycket är bara resultatet av vanor, rutiner och förväntningar som jag aldrig har ifrågasatt?

    Det här är viktiga frågor, eftersom tid inte bara är en praktisk resurs. Tid är liv.

    Tid med familjen. Tid med barnen. Tid för hälsa. Tid för lärande. Tid för reflektion. Tid för meningsfullt arbete. Tid för äventyr. Tid för att bli den person vi vill bli.

    Många säger att de vill ha mer frihet, men frihet handlar inte bara om pengar. Pengar kan förstås hjälpa. Men frihet handlar också om att ha valmöjligheter. Det handlar om att inte vara helt beroende av en enda situation, en enda arbetsgivare, en enda kund, ett enda system eller ett enda sätt att skapa inkomst.

    Därför tror jag att det kan vara så värdefullt att bygga alternativ.

    Ett alternativ behöver inte vara dramatiskt. Det kan börja litet.

    Det kan vara att lära sig en ny färdighet. Det kan vara att läsa och studera personlig utveckling. Det kan vara att bygga bättre ekonomiska vanor. Det kan vara att spara en procent av inkomsten. Det kan vara att investera i kunskap. Det kan vara att skapa ett litet sidoprojekt. Det kan vara att långsamt bygga en verksamhet över tid. Det kan vara att bygga något idag som skapar fler valmöjligheter i morgon.

    Poängen är inte att alla ska göra samma sak.

    Poängen är att börja tänka på ett annat sätt.

    Om jag älskar det jag gör idag är det fantastiskt. Men jag vill ändå att det ska vara ett val, inte en fälla.

    Om jag väljer att stanna på ett jobb vill jag att det valet ska komma från klarhet, inte från rädsla.

    Om jag väljer att driva ett företag vill jag bygga det på ett sätt som skapar mer frihet, inte mindre.

    Om jag väljer att använda min tid på ett visst sätt vill jag veta att det ligger i linje med det liv jag försöker bygga.

    För mig är det den verkliga frågan.

    Inte om anställning är bra eller dåligt. Inte om företagande är bra eller dåligt. Inte om en väg är bättre än en annan.

    Den verkliga frågan är: Bygger jag ett liv där jag har alternativ?

    För när vi har alternativ kan vi fatta bättre beslut. Vi kan stanna för att vi vill, inte för att vi är fast. Vi kan arbeta för att det känns meningsfullt, inte bara för att vi inte har något annat val. Vi kan bygga långsamt utan panik. Vi kan tänka mer långsiktigt. Vi kan fatta beslut från en plats av styrka i stället för rädsla.

    Jag tror att det är en av anledningarna till att personlig utveckling har betytt så mycket för mig. Det öppnade mitt sinne för tanken att livet inte bara behöver ses genom den struktur jag växte upp med. Det hjälpte mig att förstå att vanor, tänkande, färdigheter, ledarskap, kommunikation och ekonomisk medvetenhet alla spelar en roll i att skapa fler alternativ.

    Och kanske är det där det verkliga värdet börjar.

    Inte i att plötsligt förändra allt.

    Inte i att döma andra människors val.

    Utan i att ställa bättre frågor.

    Vilket slags liv bygger jag? Vart tar min tid vägen? Vad är jag beroende av? Vad skulle hända om något förändrades? Vad skulle jag kunna börja bygga nu som kan ge mig fler valmöjligheter längre fram?

    För mig kommer den här reflektionen tillbaka till en enkel tanke:

    Jag vill äga mer av min tid.

    Inte för att jag vill fly från ansvar, utan för att jag vill leva mer medvetet. Jag vill att min tid, mitt arbete, min inkomst, mina vanor och min utveckling ska röra sig i riktning mot det liv jag faktiskt vill bygga.

    Kanske är det något värt att tänka på.

    För om tid är liv, då kan förmågan att skapa fler valmöjligheter kring vår tid vara en av de viktigaste formerna av utveckling.

    Relaterad läsning: Att skapa mer kontroll över sin tid börjar ofta med små dagliga vanor. Läs: Förändrar dina vanor ditt liv?

    Funderar du på hur du tar beslut kring din tid? Läs mer om Beslutsstilstestet.

    Var den här artikeln hjälpsam?
    JaNej
  • |

    Behovet av acceptans

    Många människor söker acceptans.

    Vi vill känna att det vi gör har betydelse, att våra idéer respekteras och att andra förstår oss.

    På många sätt är detta helt naturligt.

    Men behovet av acceptans kan ibland påverka oss mer än vi inser.

    När vi får kritik — eller till och med något som vi tolkar som kritik — kan det påverka vårt känslomässiga tillstånd.

    Ibland mer än det borde.

    Ett enkelt mejl, meddelande eller kommentar kan utlösa en reaktion.

    Även när vi rationellt förstår att människor kommunicerar på olika sätt och kanske inte menar något negativt, kan känslorna ändå reagera först.

    Jag kan känna igen det hos mig själv.

    Ibland kan en kommentar eller ett meddelande stanna kvar i mina tankar längre än jag skulle vilja.

    Även när jag logiskt vet att det inte borde göra det.

    Det är något jag aktivt arbetar med.

    En del av personlig utveckling är att lära sig känna igen sina egna triggers.

    Varför påverkar vissa saker oss mer än andra?

    Vilka erfarenheter eller förväntningar ligger bakom de reaktionerna?

    Olika människor reagerar olika på samma situation.

    Om tio personer upplever samma händelse kommer du förmodligen att se tio olika reaktioner.

    Vår bakgrund, våra personligheter och våra erfarenheter formar hur vi tolkar världen.

    Därför finns det sällan ett universellt “rätt” sätt att reagera.

    Det viktiga är att lära sig förstå sig själv bättre över tid.

    För när vi börjar förstå våra egna reaktioner börjar vi också minska den makt de har över våra beslut.


    Och det är där verklig utveckling börjar.

    Vill du förstå varför feedback eller kritik påverkar dig som den gör och hur dina reaktionsmönster påverkar din utveckling? Läs mer om Feedbackstiltestet.

    Var den här artikeln hjälpsam?
    JaNej
  • |

    Förändrar dina vanor ditt liv?

    Jag har skrivit tidigare om disciplin, men den senaste tiden har jag börjat tänka mer på vanor och hur små dagliga handlingar kan förändra ditt liv.

    För många människor låter disciplin begränsande. Det kan kännas som att tvinga sig själv att göra saker man egentligen inte vill göra. Därför har jag börjat se på det på ett annat sätt. I stället för att fokusera på disciplin fokuserar jag på vanor.

    Två böcker har påverkat mitt sätt att tänka mer än de flesta när det gäller vanor och personlig utveckling: Atomic Habitsav James Clear och The Slight Edge av Jeff Olson. Även om de närmar sig ämnet på olika sätt pekar båda på samma sanning: små handlingar, upprepade konsekvent över tid, kan skapa anmärkningsvärda resultat.

    I många år sökte jag motivation. Varje gång jag kände mig fast satte jag upp nya mål, gjorde nya planer och letade efter sätt att bli inspirerad igen. Problemet var att motivationen alltid verkade vara tillfällig. Den fungerade ett tag, ibland några veckor, ibland några månader, och sedan försvann den.

    Till slut insåg jag att motivation är en fantastisk känsla, men en svag grund. Vanor är mycket starkare.

    I dag ligger mitt fokus inte på att känna mig motiverad. Mitt fokus ligger på att bygga vanor som naturligt leder vidare till nästa handling.

    Ett av de mest användbara begreppen jag har lärt mig från Atomic Habits är habit stacking, alltså att koppla ihop vanor. Tanken är enkel: en vana blir startsignalen för nästa.

    Min morgonrutin följer den principen. Jag vaknar, gör min morgonrutin, väger mig, klär på mig, dricker ett glas vatten, tar på mig skorna, startar ett ljudprogram och går ut på en promenad.

    Promenaden är egentligen inte målet. Målet är att följa ordningen. Varje liten handling leder naturligt vidare till nästa.

    När jag kommer hem förbereder jag frukost samtidigt som jag fortsätter lyssna på ljudprogrammet. Efter frukosten plockar jag undan disken, sätter mig ner och börjar läsa.

    Den läsvanan har blivit en av de mest värdefulla delarna av min dag.

    Varje morgon lägger jag ungefär 90 minuter på att läsa och studera. Just nu läser jag How to Win Friends and Influence People och går igenom markeringar från The Magic of Thinking Big, The Slight Edge och Atomic Habits.

    90 minuter kanske inte låter så mycket, men under ett år blir de där 90 minuterna mer än 547 timmar.

    Det motsvarar nästan fjorton hela arbetsveckor investerade i lärande och personlig utveckling. Det är tillräckligt med tid för att läsa och studera någonstans mellan 35 och 55 böcker, beroende på deras längd och komplexitet.

    Tänk på det en stund.

    Hur tror du att ditt liv skulle förändras om du under det kommande året studerade 35 till 55 böcker om ledarskap, kommunikation, vanor, psykologi, personlig utveckling eller framgång?

    Tror du att du skulle tänka annorlunda? Tror du att du skulle fatta andra beslut? Tror du att du skulle se möjligheter som du i dag missar?

    Jag är övertygad om det.

    En annan vana jag har börjat införa är att journalföra mina dagar. Det är något jag har läst om i flera böcker om personlig utveckling, och John Maxwell pratar också om värdet av reflektion. Men för mig är det fortfarande en ny vana.

    Tidigare läste jag ofta böcker utan att stanna upp tillräckligt länge för att reflektera, skriva ner tankar och faktiskt använda det jag lärde mig. Nu har jag börjat skriva ner vad jag gör, vart min tid tar vägen och vad jag faktiskt lär mig av materialet jag studerar.

    En av de största överraskningarna var att upptäcka att jag hade mer tillgänglig tid än jag trodde. När jag började följa upp mina dagar kunde jag tydligt se vad som förde mig framåt och vad som inte gjorde det.

    Många av oss tror att vi inte har tillräckligt med tid. Men ibland är det verkliga problemet inte tiden. Det är att vi inte vet vart tiden tar vägen.

    Det här hänger direkt ihop med en av kärnidéerna i The Slight Edge: små handlingar spelar roll.

    De små saker vi gör varje dag känns ofta obetydliga i stunden. Att läsa tio sidor. Att lyssna på ett ljudprogram. Att gå en promenad. Att lägga några minuter på att lära sig något nytt.

    Ingen av de handlingarna känns som att den förändrar ett liv direkt. Men över tid byggs de på varandra.

    Samma princip fungerar åt andra hållet. Om vi slutar lära oss, slutar växa och slutar investera i oss själva sker tillbakagången ofta så gradvis att vi knappt märker den.

    Det är därför jag tror att vanor är mycket viktigare än motivation. Motivation kommer och går. Vanor består. Och över tid formar de vanorna den person vi blir.

    Många människor lägger år på att försöka förändra sina omständigheter, samtidigt som de ignorerar de dagliga handlingar som skapar just de omständigheterna.

    Verklig förändring börjar oftast mycket mindre.

    Den börjar med en enda vana.

    Sedan en till.

    Och en till.

    Målet är inte att bli perfekt över en natt. Målet är helt enkelt att röra sig framåt, ett litet steg i taget.

    I min nästa blogg kommer jag att utforska något jag har förstått i många år, men som jag har börjat närma mig på ett annat sätt: böcker, lärande och skillnaden mellan att bara läsa en bok och att verkligen studera den.

    Relaterad läsning: Vanor blir lättare att hålla fast vid när vi förstår vad disciplin egentligen är. Läs: Disciplin är inte vad de flesta tror.

    Vill du förstå vad som håller din motivation levande och hjälper dig att hålla fast vid de vanor som för dig framåt? Läs mer om Målstiltestet.

    Var den här artikeln hjälpsam?
    JaNej

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *