· ·

Förstå dig själv först

En kvinna skriver i en journal framför en spegel och reflekterar över självinsikt och att förstå sig själv först.

Personlig utveckling kopplas ofta till böcker, vanor, disciplin, mål, ledarskap och att ta action. Allt det är viktigt.

Men jag tror att det finns en del som är lätt att missa.

Att förstå sig själv.

För om vi inte förstår oss själva blir det mycket svårare att förstå varför vi agerar som vi gör, varför vissa vanor fungerar för oss och andra inte, varför vissa mål motiverar oss medan andra skapar motstånd, och varför kommunikationen med andra människor ibland blir svårare än den behöver vara.

Det är en av anledningarna till att jag tror att självinsikt är en så viktig grund för personlig utveckling.

Vi kan läsa en bra bok. Vi kan lyssna på goda råd. Vi kan sätta mål. Vi kan bestämma oss för att förändras. Men om vi inte förstår oss själva kan vi ändå försöka bygga vårt liv på ett sätt som egentligen inte passar hur vi fungerar.

Det betyder inte att personlighet ska bli en ursäkt. Det betyder inte att vi ska säga: ”Sådan är jag bara”, och undvika att växa.

Det betyder tvärtom.

När vi förstår oss själva bättre kan vi växa på ett smartare sätt.

När vi till exempel pratar om vanor är det lätt att tro att samma metod borde fungera för alla. Gå upp tidigare. Följ samma rutin. Använd samma system. Sätt samma typ av mål. Mät utvecklingen på samma sätt.

Men människor är olika. Vissa motiveras av struktur. Andra behöver mer flexibilitet. Vissa drivs av resultat. Andra behöver mening och sammanhang. Vissa gillar detaljerade planer. Andra känner sig låsta av för många detaljer. Vissa människor agerar snabbt och justerar efter hand. Andra behöver tid att tänka innan de agerar.

Inget av detta är rätt eller fel. Det är bara olika.

Därför tror jag att personlighetstester och personlighetsverktyg kan vara värdefulla. Inte för att de definierar allt om oss, utan för att de kan ge oss ett språk för sådant vi kanske redan känner, men ännu inte har förstått tydligt.

Ett bra personlighetsverktyg placerar inte en människa i ett fack. Det hjälper en människa att förstå det fack hon kanske redan har levt i utan att märka det.

När vi börjar förstå vår egen personlighetsstil kan vi börja ställa bättre frågor.

Varför reagerar jag så här? Varför undviker jag vissa saker? Varför får jag energi av vissa situationer och tappar energi i andra? Varför kommunicerar jag bra med vissa människor men har svårare med andra? Varför inspirerar vissa mål mig, medan andra känns tunga även när de är viktiga?

De här frågorna kan skapa verkligt värde.

För personlig utveckling handlar inte bara om att pressa hårdare. Ibland handlar det om att förstå bättre.

Om en person sätter ett mål på ett sätt som inte passar personligheten kan målet vara bra, men tillvägagångssättet kan vara fel. Då kan personen bli frustrerad och tro att det saknas disciplin, motivation eller viljestyrka.

Men kanske är det verkliga problemet inte målet. Kanske är det verkliga problemet systemet runt målet.

En person kan behöva mer struktur. En annan kan behöva mer frihet. En person kan behöva ansvarstagande och uppföljning. En annan kan behöva en tydlig personlig anledning. En person kan behöva en detaljerad plan. En annan kan behöva ett enkelt första steg.

Samma mål kan kräva olika vägar beroende på personen.

Det är en av anledningarna till att jag tror att självinsikt kan göra vanor starkare. När vi förstår oss själva bättre kan vi designa vanor som har större chans att hålla över tid.

Vi kan sluta kopiera allt från andra och börja fråga oss själva:

Vad fungerar för mig? Vilken typ av miljö hjälper mig? Vad brukar stoppa mig? Vad ger mig energi? Vad får mig att tappa fokus? Vilken typ av stöd behöver jag?

Det är inte svaghet. Det är visdom.

Samma sak gäller kommunikation.

Många konflikter uppstår inte för att människor är dåliga människor. De uppstår för att människor ser saker olika, bearbetar information olika, fattar beslut olika och kommunicerar olika.

En person kan prata direkt och tycka att den är tydlig. En annan person kan uppleva samma tydlighet som press.

En person kan behöva fakta och detaljer innan den fattar ett beslut. En annan vill först se helhetsbilden.

En person vill agera snabbt. En annan behöver tid för att reflektera.

En person visar omtanke genom att lösa problem. En annan visar omtanke genom att lyssna.

När vi inte förstår de här skillnaderna är det lätt att missförstå varandra. Vi kan tycka att någon är svår, ointresserad, för långsam, för intensiv, för känslomässig, för kall, för detaljerad eller för slarvig.

Men ibland är personen helt enkelt bara annorlunda än vi är.

När vi förstår personlighetsstilar kan vi bli bättre på att möta människor där de är. Det kan hjälpa på jobbet. Det kan hjälpa i ledarskap. Det kan hjälpa i företagande. Det kan hjälpa i vänskap. Det kan hjälpa i familjelivet. Det kan även hjälpa med barn, eftersom ett barn kanske inte kommunicerar, lär sig eller reagerar på samma sätt som föräldern.

Om vi bara kommunicerar från vår egen stil kan vi missa den andra personen. Men om vi lär oss att förstå den personens stil kan vi hitta ett bättre sätt att nå fram.

Det betyder inte att vi måste förändra vilka vi är. Det betyder att vi blir mer medvetna om hur vårt budskap tas emot.

För mig är det en av de starkaste anledningarna till att lära sig mer om personlighet. Det hjälper oss att förstå oss själva, men det hjälper oss också att förstå andra.

Och när vi förstår andra bättre dömer vi ofta mindre och kommunicerar bättre.

Självklart är ett personlighetstest inte hela sanningen om en människa. Inget test kan förklara allt. Människor är komplexa. Vi har olika erfarenheter, värderingar, vanor, bakgrund, rädslor, styrkor och drömmar.

De flesta av oss är också en kombination av flera olika stilar. Vi är inte bara en sak.

Det är viktigt att komma ihåg.

Ett personlighetsverktyg ska användas som en guide, inte som en etikett. Det ska öppna för reflektion, inte stänga samtalet. Det ska hjälpa oss att växa, inte begränsa vem vi kan bli.

Därför tror jag att det verkliga värdet inte bara ligger i att göra ett test. Värdet ligger i vad vi gör med insikten efteråt.

Reflekterar vi över den? Känner vi igen mönster? Använder vi den för att förbättra våra vanor? Använder vi den för att kommunicera bättre? Använder vi den för att sätta mål på ett sätt som passar oss bättre? Använder vi den för att förstå andra människor med mer tålamod?

Det är där utvecklingen börjar.

Jag tror också att det kan vara värdefullt att återkomma till självinsikt över tid. Vi blir kanske inte en helt annan person, men vi växer. Vi går igenom nya erfarenheter. Vi utvecklar nya färdigheter. Vi mognar på vissa områden. Vi kan upptäcka mönster som vi inte såg tidigare.

Därför är självinsikt inte något vi gör en gång och sedan är klara med. Det är något vi återvänder till.

Ju mer vi lär oss om oss själva, desto bättre rustade blir vi att bygga det liv vi vill ha.

Om vi vill ha bättre vanor hjälper det att förstå vilken typ av struktur som stödjer oss. Om vi vill ha bättre mål hjälper det att förstå vad som verkligen motiverar oss. Om vi vill ha bättre kommunikation hjälper det att förstå hur vi naturligt uttrycker oss och hur andra kan ta emot det. Om vi vill ha bättre relationer hjälper det att förstå att alla inte tänker, känner eller reagerar på samma sätt som vi gör. Om vi vill ha bättre ledarskap hjälper det att förstå både oss själva och de människor vi leder.

Det är därför jag tror att det inte är en liten sak att förstå sig själv.

Det är en grund.

För när vi förstår oss själva kan vi bygga bättre vanor. Vi kan fatta bättre beslut. Vi kan kommunicera med större medvetenhet. Vi kan sätta mål på ett sätt som passar oss bättre. Vi kan sluta kämpa mot delar av oss själva och börja arbeta med oss själva i stället.

Och när vi förstår oss själva bättre blir vi också bättre på att förstå andra.

Det kan vara en av de mest värdefulla delarna av personlig utveckling. Inte bara att bli bättre för vår egen skull, utan också att bli lättare att förstå, lättare att arbeta med och bättre på att förstå människorna omkring oss.

Så innan vi bara frågar oss vilken vana vi borde bygga, vilket mål vi borde sätta eller vilket resultat vi vill skapa, kanske vi också borde fråga:

Förstår jag mig själv tillräckligt väl för att bygga det här på rätt sätt?

För ibland är nästa steg i utvecklingen inte bara att göra mer. Ibland är nästa steg att förstå mer.

Och den förståelsen kan förändra hur vi bygger allt annat.

Relaterad läsning: Att förstå dig själv kan också hjälpa dig att bygga vanor som passar den du är. Läs: Förändrar dina vanor ditt liv?

Vill du förstå hur din naturliga personlighet påverkar hur du skapar vanor, sätter mål, kommunicerar och relaterar till andra? Läs mer om Core Color-testet.

Var den här artikeln hjälpsam?
JaNej

Similar Posts

  • Konsten att lyssna bortom orden

    Verklig kommunikation börjar långt innan du talar.
    De flesta av oss lyssnar för att svara – inte för att förstå. Ändå växer sann kontakt i de ögonblick när du saktar ner och verkligen hör vad som sägs mellan raderna.

    Att lyssna bortom ord innebär att uppmärksamma ton, känsla och tystnad. Det handlar om att lägga märke till känslan bakom frasen och svara med empati istället för försvar.

    Varje konversation är en möjlighet att bygga tillit eller bryta ner den. Skillnaden ligger i din närvaro – inte ditt argument.

    När du lyssnar väl skapar du inte bara kontakt; du läker, motiverar och inspirerar.

    Lyssna djupare i dag — någons hjärta kan behöva det.

    Vill du förstå hur din känslostil påverkar hur du lyssnar, reagerar och skapar kontakt med andra? Läs mer om Känslostilstestet.

    Var den här artikeln hjälpsam?
    JaNej
  • |

    Din mentala kost formar din framtid

    Många av oss tänker noga på vår fysiska hälsa. Vi funderar på vad vi äter, hur mycket vi motionerar, om vi får tillräckligt med sömn och vad vi kan göra för att ge våra kroppar bästa möjliga förutsättningar när vi blir äldre.

    Men hur ofta tänker vi på vår mentala kost?

    Ja, du läste rätt: din mentala kost.

    Vad matar du ditt sinne med varje dag, och hur påverkar det den person du håller på att bli?

    Allt du tar in lämnar något efter sig

    Under en vanlig dag kommer information till oss från många olika håll. Vi tittar på nyheter, scrollar på sociala medier, lyssnar på samtal, läser artiklar, tittar på videor och kanske läser böcker eller lyssnar på ljudböcker.

    En del av det innehållet kan ge oss kunskap, energi, inspiration och riktning. Annat kan göra oss oroliga, frustrerade, distraherade, avundsjuka eller negativa.

    Jag säger inte att vi ska undvika verkligheten eller ignorera allt som är svårt. Livet är inte alltid positivt, och vi kan inte kontrollera allt som händer omkring oss. Men vi kan bli mer medvetna om vad vi gång på gång väljer att ta in och vilken effekt det har på oss.

    Efter att ha tillbringat fyrtio minuter med att scrolla på sociala medier kan det vara värt att fråga sig själv: Mår jag bättre än innan? Känner jag mig inspirerad att agera, eller känner jag mig trött, irriterad, missnöjd eller nedstämd?

    Svaret kan säga något viktigt om din mentala kost.

    Sociala medier visar en bild, inte hela berättelsen

    Sociala medier kan påverka oss genom konflikter, klagomål och negativa berättelser. Men de kan också påverka oss genom jämförelser.

    Vi kanske ser någons hem, relation, semester, framgång eller livsstil och börjar fråga oss varför vårt eget liv inte ser likadant ut. Deras liv verkar lyckligt, enkelt och komplett, medan vårt eget i jämförelse kan kännas vanligt eller svårt.

    Men sociala medier visar sällan hela bilden. De visar utvalda ögonblick, noggrant valda bilder och ofta bara de delar som någon vill att andra ska se. Bakom bilden kan verkligheten se helt annorlunda ut.

    När vi jämför hela vårt liv med någon annans bästa ögonblick kan det skapa känslor av avund, otillräcklighet eller missnöje utifrån en bild som aldrig var komplett från början.

    Samtidigt behöver det inte vara avundsjuka att se någon som har uppnått något som du själv verkligen vill uppnå. Det kan istället bli inspiration.

    Kanske följer du någon som reser ofta, har byggt upp ett framgångsrikt företag, utvecklat en färdighet du beundrar eller skapat en del av det liv du själv skulle vilja bygga. Om det du ser uppmuntrar dig att agera och ta steg mot dina egna drömmar kan det stärka dig istället för att få dig att känna dig mindre värd.

    Skillnaden ligger ofta i den känsla och reaktion som det skapar. Får det dig att tänka: ”Varför har de det där och inte jag?” Eller får det dig att tänka: ”Om det är möjligt för dem kanske jag också kan börja röra mig i den riktningen?”

    Vi behöver fortsätta vara öppna för inspiration samtidigt som vi förhåller oss kritiska till de bilder och berättelser vi accepterar som hela sanningen.

    Ditt flöde lär sig av dina val

    Jag har märkt att sociala medier ofta ger oss mer av det vi redan väljer att titta på.

    Om vi gång på gång stannar upp vid konflikter, rädsla, klagomål eller upprördhet kan mer av den typen av innehåll gradvis börja dyka upp. Men om vi aktivt söker efter material som utbildar, utmanar, motiverar eller inspirerar oss kan vårt flöde börja förändras i motsatt riktning.

    I mitt eget flöde ser jag numera ofta klipp med personer som Jim Rohn och annat material kopplat till personlig utveckling, tillväxt och framgång. Det är fortfarande sociala medier, men det påverkar mig inte på samma sätt som planlöst scrollande genom negativitet.

    Det ger mig idéer, påminnelser och nya sätt att tänka.

    På det sättet konsumerar vi inte bara våra flöden. Vi hjälper också till att forma dem. Varje klick, paus, sökning och val lär plattformen vad den ska visa oss härnäst.

    Det gör våra val ännu viktigare.

    Vad jag har märkt hos mig själv

    Jag har varit intresserad av personlig utveckling i många år. Men att veta något betyder inte att vi alltid omsätter det konsekvent i praktiken.

    Vi är människor, och ibland faller vi tillbaka i gamla vanor.

    Under de sex veckorna innan jag skrev den här bloggen blev jag mycket mer medveten om min egen mentala kost och mer aktiv i mina val. Varje dag ägnade jag ungefär nittio minuter åt min egen utveckling. Cirka sextio minuter gick till läsning, medan de återstående trettio minuterna användes till att studera material som jag tror att jag behöver för att förändra mitt sätt att tänka och komma närmare mina mål.

    Under mina promenader lyssnade jag också på ljudböcker och annat material kopplat till den riktning jag vill ta mitt liv i. Det inkluderade böcker som The Magic of Thinking Big och Psycho-Cybernetics, tillsammans med annat material om personlig utveckling och företagande.

    Samtidigt ägnade jag betydligt mindre tid åt att titta på nyheter och betydligt mindre tid åt att scrolla utan något tydligt syfte.

    Skillnaden jag har märkt hos mig själv har varit betydande. Jag känner mig mer fokuserad, mer positiv och mer inriktad på det jag vill uppnå. Jag känner inte längre samma behov av att sitta och titta på nyheterna. När jag använder sociala medier handlar mycket av det som visas för mig nu om utveckling, framgång och de ämnen som jag vill ha mer av i mitt liv.

    Jag har inte blivit perfekt, och jag faller fortfarande ibland tillbaka i gamla mönster. Men det är också en del av att vara människa.

    Det viktiga är att lägga märke till det och medvetet välja vad vi vill börja ge våra sinnen igen.

    Vart leder din mentala kost dig?

    En enskild video, ett inlägg eller en nyhet kanske inte förändrar ditt liv. Men återkommande intryck kan gradvis påverka hur du tänker, känner och reagerar på världen omkring dig.

    De kan påverka ditt humör på jobbet, hur mycket tålamod du visar din familj eller partner, hur du ser på din framtid och om du främst lägger märke till möjligheter eller problem.

    Frågan är därför inte bara hur något får dig att känna idag. Det handlar också om vart denna återkommande påverkan kan föra dig om två eller fem år.

    Hjälper det du tar in dig att bli mer fokuserad, hoppfull, disciplinerad och inriktad på dina mål? Eller för det dig långsamt i motsatt riktning?

    Vi kan inte kontrollera allt som kommer in i våra liv. Men vi kan ta större ansvar för vad vi gång på gång väljer att släppa in i våra sinnen.

    Prova under en månad att bli mer medveten om din mentala kost. Lägg märke till vad som ger dig energi och vad som tar energi från dig. Välj böcker, ljudböcker, poddar, kurser och människor som hjälper dig att utvecklas. Minska mängden innehåll som gång på gång får dig att må sämre utan att ge dig något användbart tillbaka.

    Se sedan vad som förändras i dina tankar, din energi, dina relationer, ditt arbete och den riktning du är på väg i.

    Vi frågar oss ofta vad vi har ätit idag.

    Kanske borde vi också fråga:

    Vad har jag matat mitt sinne med?


    Påverkar dina känslomässiga mönster vad du fokuserar på och hur starkt information utifrån påverkar dig? Utforska Känslostilstestet.

    För dina dagliga val dig närmare den framtid du vill ha? Utforska Målstiltestet.

    Var den här artikeln hjälpsam?
    JaNej
  • |

    Läser du böcker – eller äger du dem bara?

    En bok kan vara många saker.

    Den kan vara något vackert att ha i bokhyllan. Den kan vara något du samlar på, organiserar och känner dig stolt över att äga. Kanske har du 200 böcker, 300 böcker eller ännu fler, prydligt uppställda i ditt bibliotek, nästan utan ett enda märke.

    Och det är inget fel med det. Vissa böcker är speciella. Vissa är signerade. Vissa har personlig betydelse. Vissa är värda att bevara rena och orörda.

    Men när vi pratar om böcker inom personlig utveckling, ledarskap, kommunikation, vanor eller tillväxt, tror jag att vi behöver ställa en annan fråga.

    Varför köpte vi boken från början?

    Var det för att bokhyllan skulle se bättre ut, eller var det för att vi ville lära oss något, förändra något, förstå något eller bli bättre inom något område i livet?

    Enligt mig är en bok inte bara något man äger. En bok är ett verktyg.

    Någon kan ha lagt år, ibland årtionden, på att bygga upp den kunskap, erfarenhet, de berättelser, lärdomar, misstag och insikter som till slut hamnade på de där sidorna. I vissa fall kan en bok representera en stor del av en människas livsverk, sammanfattat på 200 eller 300 sidor.

    När du öppnar den boken läser du inte bara ord. Du får tillgång till någons erfarenhet. Du får tillgång till idéer som det kanske tog flera år för personen att förstå. Och du kan ta del av de idéerna på bara några timmar.

    Det är kraftfullt, men bara om vi använder boken.

    Jag vet att många är försiktiga med sina böcker. De vill inte skriva i dem. De vill inte vika en sida. De vill inte stryka under något. Kanske fick de lära sig som barn att vara rädda om böcker, och självklart finns det ett värde i att ta hand om saker.

    Men om boken är ett verktyg för din utveckling, då tror jag inte att du ska vara rädd för att använda den.

    Skriv i den. Stryk under viktiga meningar. Vik en sida om du behöver. Skriv anteckningar i marginalen. Markera de delar som utmanar dig, inspirerar dig eller får dig att stanna upp och tänka.

    Var lite vild med den.

    För syftet med boken är inte bara att den ska vara i perfekt skick. Syftet med boken är att hjälpa dig att växa.

    Självklart finns det undantag. Jag har böcker som jag inte skriver i. Jag har signerade böcker från författare som är speciella för mig, och dem lämnar jag orörda. Men när jag verkligen vill studera en bok har jag ofta ett annat exemplar som jag använder som arbetsverktyg.

    Det är skillnaden för mig. Vissa böcker är minnessaker. Andra böcker är verktyg. Och när en bok är ett verktyg vill jag använda den fullt ut.

    I dag använder jag ofta flera versioner av samma bok. Jag kan ha den fysiska boken. Jag kan ha Kindle-versionen. Och ibland lyssnar jag också på ljudboken.

    Till exempel innehåller Atomic Habits så många användbara idéer att det inte räcker för mig att läsa den en gång. Jag kan läsa boken på 10 eller 12 timmar, men det betyder inte att jag har tagit till mig allt som James Clear har lagt in i den.

    Det är stor skillnad mellan att avsluta en bok och att verkligen lära sig av den.

    Därför tycker jag om att använda markeringar, anteckningar och repetition. Med Kindle kan jag markera viktiga avsnitt, exportera mina markeringar och sedan sätta mig ner senare och studera dem mer noggrant. Med en ljudbok kan jag lyssna medan jag promenerar, kör bil eller förbereder frukost. Med en fysisk bok kan jag markera sidorna och skriva mina egna tankar direkt bredvid författarens idéer.

    Varje format ger mig ett annat sätt att komma i kontakt med materialet. Och det leder till en annan viktig punkt: en bok är inte bara ett läsverktyg. Den kan också vara ett reflektionsverktyg.

    När jag läser en bra bok om personlig utveckling eller ledarskap vill jag inte bara fråga: ”Vad sa författaren?” Jag vill också fråga: Hur kan det här tillämpas i mitt liv? Var gör jag redan detta? Var gör jag det inte? Vad borde jag förändra? Vad är en sak jag kan börja använda redan i dag?

    Det är där det verkliga värdet börjar.

    För att läsa en bok förändrar inte automatiskt ditt liv. Att studera den kan göra det. Att använda den kan göra det. Att återvända till den kan göra det. Att lära ut den till någon annan kan göra det.

    Ett annat kraftfullt sätt att använda en bok är att studera den tillsammans med andra.

    Det kan göras i en mastermind-grupp, en studiegrupp, ett team eller till och med tillsammans med en enda vän. För en tid sedan gjorde jag och en vän precis det. Vi valde en bok, läste ett kapitel varje vecka och träffades sedan i ett videomöte på en timme för att diskutera kapitlet.

    Syftet var inte bara att prata om kapitlet. Syftet var att fråga vad idéerna betydde, hur de kunde tillämpas i våra liv och hur vi kunde använda dem praktiskt i vardagen och i business.

    Den typen av samtal kan göra en bok mycket mer värdefull. Du får höra en annan persons perspektiv. Du får förklara dina egna tankar. Du tvingas tänka djupare kring det du har läst. Och ibland är det då boken verkligen börjar bli användbar.

    Om du bygger en organisation, leder människor, utvecklar dig själv eller hjälper någon annan att växa, kan böcker bli praktiska verktyg. En bok som The Magic of Thinking Big, en bok av John Maxwell eller en annan ledarskapsbok kan vara något du läser för egen del, men också något du rekommenderar eller lånar ut till någon som precis har börjat sin egen resa.

    Men om du ska rekommendera en bok hjälper det att du själv har studerat den. Inte bara läst den en gång. Studerat den.

    För då vet du varför den är viktig. Du vet vilka delar som är användbara. Du vet vilka frågor den väcker. Du vet hur den kan hjälpa någon att tänka annorlunda.

    Därför tror jag att frågan ”Vad är en bok?” är viktigare än den först verkar.

    För vissa människor är en bok dekoration. För andra är den underhållning. För vissa är den ett samlarobjekt. För andra är den ett verktyg.

    Inget av de svaren är automatiskt fel. Men jag tror att vi behöver vara ärliga med oss själva.

    När det gäller böcker om utveckling, ledarskap, vanor, kommunikation eller framgång, varför köper vi dem? Köper vi dem främst för att äga dem, eller köper vi dem för att använda dem?

    För om målet är utveckling behöver boken bli mer än något som står i en bokhylla. Den behöver bli en del av processen.

    Kanske betyder det att skriva i den. Kanske betyder det att markera. Kanske betyder det att lyssna på den mer än en gång. Kanske betyder det att exportera dina anteckningar och studera dem. Kanske betyder det att diskutera den med någon annan. Kanske betyder det att ta en idé och använda den under nästa vecka.

    Poängen är inte att alla måste använda böcker på samma sätt.

    Poängen är att fundera över om varje bok verkligen behöver behandlas som något ömtåligt, särskilt när det verkliga värdet inte ligger i att hålla sidorna perfekta.

    Det verkliga värdet ligger i vad boken hjälper dig att förstå, förändra och använda.

    Så nästa gång du plockar upp en bok, särskilt en bok om personlig utveckling eller ledarskap, fråga dig själv: Vad är den här boken till för?

    Är det något jag vill bevara i perfekt skick?

    Eller är det något jag vill använda?

    För mig är många av mina böcker verktyg.

    Och ett verktyg är till för att användas.

    Vill du förstå vad som hjälper dig att omsätta det du lär dig i handling och fortsätta utvecklas i den riktning du vill? Läs mer om Målstiltestet.

    Var den här artikeln hjälpsam?
    JaNej
  • |

    När du utvecklas kan dina relationer förändras

    När du börjar arbeta med dig själv kan du märka att något förändras i samtalen omkring dig.

    Du läser, studerar och börjar se på livet på ett annat sätt. Du blir intresserad av utveckling, drömmar, mål och hur du vill att din framtid ska se ut.

    Sedan sätter du dig ner med samma vänner som du alltid har umgåtts med, och det känns inte riktigt likadant längre.

    Det kan fortfarande vara trevligt. Ni kan fortfarande uppskatta att vara tillsammans. Men samtalen kanske inte längre ger dig det de en gång gjorde.

    Kanske vill du prata om något du håller på att lära dig, något du vill bygga eller en möjlighet du har börjat se. Men människorna omkring dig tänker inte på de sakerna på samma sätt.

    Det kan kännas ensamt. Du har börjat se ett annat perspektiv, men det är svårt att förklara det för människor som inte delar det intresset.

    Jag känner igen det här från mitt eget liv. Personlig utveckling har blivit något jag lägger tid på att läsa om och fundera över. Men jag tror inte att någon av mina vänner har börjat läsa den typ av böcker jag pratar om.

    Därför har vi inte nödvändigtvis samma utgångspunkt i våra samtal.

    Ibland kommer de svåraste reaktionerna från människorna som står oss närmast. Familj, vänner eller kollegor.

    De kanske har känt oss sedan barndomen eller skoltiden. De känner den person vi har varit, och det kan bli svårt när vi börjar vilja något annat.

    Vi kan känna att de drar oss tillbaka mot det välbekanta. Samtidigt kan de känna att vi drar oss bort från dem.

    Det kan vara en svår situation. Det är fortfarande trevligt att umgås, men det kan också vara frustrerande när ingen verkar förstå vad vi tänker på eller vart vi vill.

    Att ha ett nytt perspektiv betyder förstås inte att allt vi provar kommer att fungera. Det kanske inte blir som vi hoppas.

    Men vi vill ändå utforska något annat. Vi vill utvecklas. Vi har sett en möjlighet som betyder något för oss.

    Om du bygger något eller arbetar mot dina mål och drömmar tror jag att det hjälper att förstå att människorna omkring dig kanske inte följer med på det sätt du hade hoppats.

    För mig betyder det att återvända till det jag vill göra. Att hålla mina mål och drömmar tydliga i tankarna och fortsätta arbeta mot dem.

    Det kan vara svårt när människorna närmast dig inte förstår din riktning. Men du behöver fortfarande bestämma vad du vill göra med ditt eget liv.

    Relaterad läsning: Människorna omkring oss delar kanske inte den vision vi arbetar mot. Läs: Din vision är din

    Var den här artikeln hjälpsam?
    JaNej
  • |

    Behovet av acceptans

    Många människor söker acceptans.

    Vi vill känna att det vi gör har betydelse, att våra idéer respekteras och att andra förstår oss.

    På många sätt är detta helt naturligt.

    Men behovet av acceptans kan ibland påverka oss mer än vi inser.

    När vi får kritik — eller till och med något som vi tolkar som kritik — kan det påverka vårt känslomässiga tillstånd.

    Ibland mer än det borde.

    Ett enkelt mejl, meddelande eller kommentar kan utlösa en reaktion.

    Även när vi rationellt förstår att människor kommunicerar på olika sätt och kanske inte menar något negativt, kan känslorna ändå reagera först.

    Jag kan känna igen det hos mig själv.

    Ibland kan en kommentar eller ett meddelande stanna kvar i mina tankar längre än jag skulle vilja.

    Även när jag logiskt vet att det inte borde göra det.

    Det är något jag aktivt arbetar med.

    En del av personlig utveckling är att lära sig känna igen sina egna triggers.

    Varför påverkar vissa saker oss mer än andra?

    Vilka erfarenheter eller förväntningar ligger bakom de reaktionerna?

    Olika människor reagerar olika på samma situation.

    Om tio personer upplever samma händelse kommer du förmodligen att se tio olika reaktioner.

    Vår bakgrund, våra personligheter och våra erfarenheter formar hur vi tolkar världen.

    Därför finns det sällan ett universellt “rätt” sätt att reagera.

    Det viktiga är att lära sig förstå sig själv bättre över tid.

    För när vi börjar förstå våra egna reaktioner börjar vi också minska den makt de har över våra beslut.


    Och det är där verklig utveckling börjar.

    Vill du förstå varför feedback eller kritik påverkar dig som den gör och hur dina reaktionsmönster påverkar din utveckling? Läs mer om Feedbackstiltestet.

    Var den här artikeln hjälpsam?
    JaNej
  • Rädsla och tvivel är en del av att växa

    När du skapar något och visar det för omvärlden exponerar du också dig själv.

    Det spelar ingen roll om det handlar om ett företag, en blogg, en video eller bara om att dela dina tankar offentligt. I samma stund som du gör något synligt öppnar du också upp för åsikter, reaktioner och bedömningar.

    Och det kan skapa tvivel.

    Jag har upplevt det många gånger medan jag har byggt upp Equipido. Även när du vet att du har något värdefullt att dela med dig av — med år av erfarenhet, utbildning och reflektion bakom det — kan den där tysta rösten ändå finnas där och fråga:

    Hur kommer människor att reagera?
    Vad kommer de att tänka?

    De tankarna är helt naturliga. De är en del av att vara människa.

    Men sanningen är också att rädsla och tvivel ofta kommer från något mycket djupare. Många gånger handlar det om acceptans – viljan att bli förstådd, uppskattad eller åtminstone inte bli avvisad.

    Problemet uppstår när rädsla och tvivel börjar styra våra beslut. Då kan de sakta men säkert hålla oss tillbaka.

    Oavsett om vi vill starta ett företag, skapa något meningsfullt eller utvecklas som människor kommer det alltid finnas osäkerhet. Väntar man tills allt känns tryggt och bekvämt, då riskerar man att vänta för alltid.

    Att växa innebär nästan alltid att göra något som känns obekvämt.

    Och verkligheten är ganska enkel: om vi bara stannar i situationer som känns trygga, förutsägbara och bekväma, då går vi sällan framåt.

    Utveckling händer när vi kliver in i situationer där vi inte har full kontroll, där vi kan bli bedömda och där saker kanske inte blir exakt som vi tänkt.

    Det betyder inte att rädslan försvinner.

    Det betyder bara att vi väljer att gå vidare ändå.

    Relaterad läsning: Att vara synlig väcker ofta rädsla och tvivel. Läs: Modet att vara synlig.

    Vill du förstå hur dina känslomönster påverkar hur du hanterar rädsla, tvivel och osäkerhet när du utvecklas? Läs mer om Känslostilstestet.

    Var den här artikeln hjälpsam?
    JaNej

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *