·

Var bron

En blå ryggsäck med lysande symboler för idéer, kunskap, möjligheter och personlig utveckling.

Ibland känns något enkelt när vi gör det som en del av ett arbete, men mycket svårare när vi gör det för vår egen skull. På jobbet kanske vi inte har några problem med att ringa någon, skicka ett mejl, inleda ett samtal eller presentera en idé. Vi representerar ett företag eller utför en uppgift. Men när vi börjar bygga något eget kan samma handlingar plötsligt kännas personliga.

Telefonen känns tyngre. Vi tvekar innan vi skickar meddelandet. Vi börjar fundera över vad den andra personen kommer att tänka, hur personen kommer att reagera och vad svaret kan säga om oss. Ett enkelt nej kan börja kännas som att vi själva blir avvisade. Men det kanske finns ett annat sätt att se på det.

Föreställ dig en ryggsäck

Föreställ dig att du lägger allt du har att erbjuda i en ryggsäck. Det kan vara en produkt, en tjänst, en möjlighet, en idé, kunskap, erfarenhet eller något annat som kan skapa verkligt värde för en annan människa. Du tar på dig ryggsäcken och bär den med dig.

När du kontaktar någon ber du inte om personens godkännande. Du ger bara personen möjlighet att se vad du bär med dig. Du är budbäraren. Du är också bron mellan personen och det som finns i din ryggsäck.

Ditt ansvar är att bygga den bron och presentera ditt erbjudande på ett ärligt sätt. Den andra personens ansvar är att välja.

Ett nej handlar inte alltid om dig

Tänk på hur människor väljer livsmedelsbutik. Vissa handlar regelbundet i en viss butik och skulle aldrig välja en annan. Någon annan kanske gör precis tvärtom. Det betyder inte att någon av butikerna saknar värde. Människor gör olika val utifrån sina preferenser, behov, erfarenheter, prioriteringar och nuvarande omständigheter.

Det är likadant med det du bär med dig. Vissa kommer att säga ja. Vissa kommer att säga nej. Andra kanske säger: inte nu.

Vissa gör det, andra gör det inte – än sen?

Deras svar avgör inte automatiskt värdet av det du erbjuder. Ännu viktigare är att det inte avgör ditt värde som person.

Det finns ett uttryck som jag har lärt mig genom den verksamhet jag arbetar med:

”Vi söker efter de människor som söker efter oss.”

Det betyder inte att vi ska sitta stilla och vänta på att de människorna ska dyka upp. Vi behöver fortfarande ta kontakt. Vi behöver fortfarande inleda samtal och bygga broar. Men vi behöver inte att alla väljer det vi bär med oss.

Förstå värdet av det du bär med dig

Det här sättet att tänka innebär också ett ansvar. Din ryggsäck bör innehålla något som du verkligen tror kan skapa verkligt värde för de människor du kontaktar.

Om du vet att det du erbjuder inte kan hjälpa dem, är det inte självförtroende du bygger. Du skapar bara falska förväntningar.

Innan du känner stolthet över det du bär med dig behöver du försäkra dig om att det är värt att vara stolt över. Förstå vad du erbjuder, varför det är viktigt och hur det kan hjälpa någon.

När du känner dig trygg i den kunskapen kan det börja kännas annorlunda att ta kontakt. Du försöker inte vilseleda någon eller tvinga fram ett beslut. Du ger personen möjlighet att titta närmare på något som du uppriktigt tror kan ha ett värde. Personen är fortfarande fri att välja.

Ta på dig ryggsäcken

Ryggsäcken är inte bara en bild. Den kan bli ett mentalt verktyg. Innan du ringer, skickar ett meddelande eller inleder ett samtal kan du stanna upp en stund. Föreställ dig att du tar på dig ryggsäcken. Påminn dig själv om att du bär med dig något du tror på. Påminn dig sedan om din roll:

Du är inte ansvarig för att få den andra personen att säga ja. Du är inte ansvarig för om tidpunkten är rätt för personen, för personens prioriteringar, tidigare erfarenheter eller personliga preferenser. Du är ansvarig för att ta steget, bygga bron och ge personen möjlighet att se vad du bär med dig.

Det kan hjälpa dig att skilja på vem du är och det svar du får. Ett nej kan fortfarande kännas som en besvikelse, men det behöver inte bli ett omdöme om vem du är.

Självledarskap genom handling

Vissa människor har lätt för att ta kontakt med andra utan att tänka för mycket. För andra kräver det mod. Ingen av dem bör dömas. Vi bär alla med oss olika erfarenheter, rädslor, styrkor och föreställningar om oss själva.

Självledarskap handlar inte alltid om att känna sig självsäker innan man agerar. Ibland innebär det att lära sig leda sig själv genom osäkerhet och agera även när självförtroendet ännu inte finns där.

Ju oftare du tar steget, desto mer naturligt kan det börja kännas. Du börjar inse att du klarar av ett nej. Du börjar skilja andra människors val från ditt eget värde. Du börjar bygga självförtroende genom handling.

Nästa gång du känner dig osäker inför att kontakta någon, se ryggsäcken framför dig. Kom ihåg vad du bär med dig. Kom ihåg varför du tror att det har ett värde. Ta på dig ryggsäcken, bygg bron och ta nästa steg.

Ditt ansvar är att erbjuda. Den andra personens ansvar är att välja.


Relaterad läsning: Vår rädsla för att bli avvisade är ofta kopplad till vårt behov av att känna oss accepterade och förstådda. Läs Behovet av acceptans.

Påverkar dina känslor ibland om du agerar eller håller dig själv tillbaka? Utforska Känslostilstestet.

Vill du förstå hur du leder dig själv när något känns obekvämt eller osäkert? Utforska Ledarstiltestet.

Var den här artikeln hjälpsam?
JaNej

Similar Posts

  • Den dolda faran med komfortzonen

    Komfortzoner känns trygga.

    De är välbekanta. Förutsägbara. Kontrollerade.

    Men komfortzoner kan också i det tysta bli ett av de största hindren för personlig utveckling.

    När vi stannar kvar i det som känns bekvämt utmanar vi sällan oss själva. Vi upprepar samma mönster, fattar samma beslut och omger oss med samma miljöer.

    Ingenting känns svårt – men ingenting förändras på riktigt heller.

    Utveckling kräver nästan alltid att vi kliver in i situationer som känns obekanta eller obekväma.

    Det kan innebära att tala inför andra, dela dina idéer offentligt, börja med något nytt eller sätta dig i situationer där du vet att andra kanske inte håller med dig.

    De stunderna kan kännas obekväma eftersom de tar bort tryggheten i att veta säkert.

    Men obehag är ofta ett tecken på att något viktigt håller på att hända.

    Det betyder att vi tänjer på våra nuvarande gränser.

    Komfortzonen är inte farlig för att den känns dålig.

    Den är farlig eftersom den känns tillräckligt bra för att hålla oss kvar där.

    Och om vi stannar där för länge slutar vi sakta men säkert att gå framåt.

    Relaterad läsning: Rädsla och tvivel dyker ofta upp när vi lämnar vår komfortzon. Läs: Rädsla och tvivel är en del av utveckling.

    Vill du förstå hur dina beslutsmönster påverkar om du stannar kvar i det som känns tryggt eller vågar ta steget mot förändring? Läs mer om Beslutsstilstestet.

    Var den här artikeln hjälpsam?
    JaNej
  • |

    Läser du böcker – eller äger du dem bara?

    En bok kan vara många saker.

    Den kan vara något vackert att ha i bokhyllan. Den kan vara något du samlar på, organiserar och känner dig stolt över att äga. Kanske har du 200 böcker, 300 böcker eller ännu fler, prydligt uppställda i ditt bibliotek, nästan utan ett enda märke.

    Och det är inget fel med det. Vissa böcker är speciella. Vissa är signerade. Vissa har personlig betydelse. Vissa är värda att bevara rena och orörda.

    Men när vi pratar om böcker inom personlig utveckling, ledarskap, kommunikation, vanor eller tillväxt, tror jag att vi behöver ställa en annan fråga.

    Varför köpte vi boken från början?

    Var det för att bokhyllan skulle se bättre ut, eller var det för att vi ville lära oss något, förändra något, förstå något eller bli bättre inom något område i livet?

    Enligt mig är en bok inte bara något man äger. En bok är ett verktyg.

    Någon kan ha lagt år, ibland årtionden, på att bygga upp den kunskap, erfarenhet, de berättelser, lärdomar, misstag och insikter som till slut hamnade på de där sidorna. I vissa fall kan en bok representera en stor del av en människas livsverk, sammanfattat på 200 eller 300 sidor.

    När du öppnar den boken läser du inte bara ord. Du får tillgång till någons erfarenhet. Du får tillgång till idéer som det kanske tog flera år för personen att förstå. Och du kan ta del av de idéerna på bara några timmar.

    Det är kraftfullt, men bara om vi använder boken.

    Jag vet att många är försiktiga med sina böcker. De vill inte skriva i dem. De vill inte vika en sida. De vill inte stryka under något. Kanske fick de lära sig som barn att vara rädda om böcker, och självklart finns det ett värde i att ta hand om saker.

    Men om boken är ett verktyg för din utveckling, då tror jag inte att du ska vara rädd för att använda den.

    Skriv i den. Stryk under viktiga meningar. Vik en sida om du behöver. Skriv anteckningar i marginalen. Markera de delar som utmanar dig, inspirerar dig eller får dig att stanna upp och tänka.

    Var lite vild med den.

    För syftet med boken är inte bara att den ska vara i perfekt skick. Syftet med boken är att hjälpa dig att växa.

    Självklart finns det undantag. Jag har böcker som jag inte skriver i. Jag har signerade böcker från författare som är speciella för mig, och dem lämnar jag orörda. Men när jag verkligen vill studera en bok har jag ofta ett annat exemplar som jag använder som arbetsverktyg.

    Det är skillnaden för mig. Vissa böcker är minnessaker. Andra böcker är verktyg. Och när en bok är ett verktyg vill jag använda den fullt ut.

    I dag använder jag ofta flera versioner av samma bok. Jag kan ha den fysiska boken. Jag kan ha Kindle-versionen. Och ibland lyssnar jag också på ljudboken.

    Till exempel innehåller Atomic Habits så många användbara idéer att det inte räcker för mig att läsa den en gång. Jag kan läsa boken på 10 eller 12 timmar, men det betyder inte att jag har tagit till mig allt som James Clear har lagt in i den.

    Det är stor skillnad mellan att avsluta en bok och att verkligen lära sig av den.

    Därför tycker jag om att använda markeringar, anteckningar och repetition. Med Kindle kan jag markera viktiga avsnitt, exportera mina markeringar och sedan sätta mig ner senare och studera dem mer noggrant. Med en ljudbok kan jag lyssna medan jag promenerar, kör bil eller förbereder frukost. Med en fysisk bok kan jag markera sidorna och skriva mina egna tankar direkt bredvid författarens idéer.

    Varje format ger mig ett annat sätt att komma i kontakt med materialet. Och det leder till en annan viktig punkt: en bok är inte bara ett läsverktyg. Den kan också vara ett reflektionsverktyg.

    När jag läser en bra bok om personlig utveckling eller ledarskap vill jag inte bara fråga: ”Vad sa författaren?” Jag vill också fråga: Hur kan det här tillämpas i mitt liv? Var gör jag redan detta? Var gör jag det inte? Vad borde jag förändra? Vad är en sak jag kan börja använda redan i dag?

    Det är där det verkliga värdet börjar.

    För att läsa en bok förändrar inte automatiskt ditt liv. Att studera den kan göra det. Att använda den kan göra det. Att återvända till den kan göra det. Att lära ut den till någon annan kan göra det.

    Ett annat kraftfullt sätt att använda en bok är att studera den tillsammans med andra.

    Det kan göras i en mastermind-grupp, en studiegrupp, ett team eller till och med tillsammans med en enda vän. För en tid sedan gjorde jag och en vän precis det. Vi valde en bok, läste ett kapitel varje vecka och träffades sedan i ett videomöte på en timme för att diskutera kapitlet.

    Syftet var inte bara att prata om kapitlet. Syftet var att fråga vad idéerna betydde, hur de kunde tillämpas i våra liv och hur vi kunde använda dem praktiskt i vardagen och i business.

    Den typen av samtal kan göra en bok mycket mer värdefull. Du får höra en annan persons perspektiv. Du får förklara dina egna tankar. Du tvingas tänka djupare kring det du har läst. Och ibland är det då boken verkligen börjar bli användbar.

    Om du bygger en organisation, leder människor, utvecklar dig själv eller hjälper någon annan att växa, kan böcker bli praktiska verktyg. En bok som The Magic of Thinking Big, en bok av John Maxwell eller en annan ledarskapsbok kan vara något du läser för egen del, men också något du rekommenderar eller lånar ut till någon som precis har börjat sin egen resa.

    Men om du ska rekommendera en bok hjälper det att du själv har studerat den. Inte bara läst den en gång. Studerat den.

    För då vet du varför den är viktig. Du vet vilka delar som är användbara. Du vet vilka frågor den väcker. Du vet hur den kan hjälpa någon att tänka annorlunda.

    Därför tror jag att frågan ”Vad är en bok?” är viktigare än den först verkar.

    För vissa människor är en bok dekoration. För andra är den underhållning. För vissa är den ett samlarobjekt. För andra är den ett verktyg.

    Inget av de svaren är automatiskt fel. Men jag tror att vi behöver vara ärliga med oss själva.

    När det gäller böcker om utveckling, ledarskap, vanor, kommunikation eller framgång, varför köper vi dem? Köper vi dem främst för att äga dem, eller köper vi dem för att använda dem?

    För om målet är utveckling behöver boken bli mer än något som står i en bokhylla. Den behöver bli en del av processen.

    Kanske betyder det att skriva i den. Kanske betyder det att markera. Kanske betyder det att lyssna på den mer än en gång. Kanske betyder det att exportera dina anteckningar och studera dem. Kanske betyder det att diskutera den med någon annan. Kanske betyder det att ta en idé och använda den under nästa vecka.

    Poängen är inte att alla måste använda böcker på samma sätt.

    Poängen är att fundera över om varje bok verkligen behöver behandlas som något ömtåligt, särskilt när det verkliga värdet inte ligger i att hålla sidorna perfekta.

    Det verkliga värdet ligger i vad boken hjälper dig att förstå, förändra och använda.

    Så nästa gång du plockar upp en bok, särskilt en bok om personlig utveckling eller ledarskap, fråga dig själv: Vad är den här boken till för?

    Är det något jag vill bevara i perfekt skick?

    Eller är det något jag vill använda?

    För mig är många av mina böcker verktyg.

    Och ett verktyg är till för att användas.

    Vill du förstå vad som hjälper dig att omsätta det du lär dig i handling och fortsätta utvecklas i den riktning du vill? Läs mer om Målstiltestet.

    Var den här artikeln hjälpsam?
    JaNej
  • | |

    Navigering

    De flesta av oss förstår hur viktigt det är att ha mål. Vi vill veta vart vi är på väg, vad vi vill uppnå och kanske till och med vilken sorts person vi vill bli längs vägen. Men att veta vart du vill komma är inte samma sak som att veta hur du ska ta dig dit. Du behöver också veta hur du ska navigera.

    Att sätta kursen är bara början

    Föreställ dig ett fartyg som lämnar en hamn och är på väg mot en annan. Destinationen är tydlig. Kursen är beräknad. Alla vet vart fartyget ska. Men det betyder inte att fartyget bara kan styra mot destinationen och fortsätta utan att göra några justeringar.

    Det blåser. Det finns strömmar. Vädret förändras. Andra fartyg kan dyka upp. Förhållandena förändras längs vägen. Fartyget behöver ständigt göra små kurskorrigeringar. Livet är inte särskilt annorlunda.

    Vi kan sätta upp ett mål och ha en tydlig bild av vad vi vill. Men när vi väl börjar röra oss framåt händer saker. Vi lär oss nya saker. Omständigheterna förändras. Vi gör misstag. Möjligheter dyker upp som vi inte hade förväntat oss.

    Det finns ett uttryck som jag alltid har tyckt om: Sätt dina mål i betong och dina planer i sand.

    Din destination kan ligga fast samtidigt som vägen dit får vara flexibel. Att ändra planen betyder inte nödvändigtvis att du ändrar målet. Ibland är det just genom att anpassa vägen som du faktiskt kan nå dit. Det är det navigering handlar om.

    Du kan vara i rörelse och ändå vara ur kurs

    Det finns en viktig skillnad mellan rörelse och framsteg. Du kan arbeta hårt varje dag. Du kan vara disciplinerad. Du kan fortsätta driva dig framåt.

    Men om din kurs är lite fel kan avståndet mellan vart du tänkte ta dig och var du faktiskt hamnar bli förvånansvärt stort med tiden. Det betyder inte att du hela tiden ska ändra dina mål.

    Det betyder att du ibland behöver stanna upp och fråga dig: Är jag fortfarande på väg i rätt riktning?

    Ibland är svaret ja. Ibland behövs bara en liten korrigering. Och ibland kanske du inser att vägen behöver ändras helt.

    När du inte kan se vägen framför dig

    Jag lärde mig något om navigering på ett väldigt konkret sätt för många år sedan när jag arbetade till sjöss. Jag hade arbetat mig upp på däck, och så småningom blev en del av mitt arbete att styra fartyget.

    De första gångerna jag stod vid rodret övade vi ute till havs. Ett stort fartyg reagerar inte som en bil. När du börjar en sväng måste du också förstå när du ska motverka rörelsen så att fartyget stabiliserar sig på rätt kurs. Ett befäl stod bredvid mig och berättade exakt vad jag skulle göra.

    Senare kom något betydligt mer utmanande: att styra när vi gick in i en hamn. Nu fanns det passagerare ombord, människor som åt och drack, och allt behövde ske mjukt. En dåligt genomförd sväng kunde påverka mycket mer än deras komfort. På vissa platser fanns grunt vatten utanför den säkra farleden, så det var verkligen viktigt att hålla rätt kurs.

    En särskild händelse har stannat kvar hos mig. Vi närmade oss en hamn i mycket tät dimma. Jag kunde knappt se någonting framför mig.

    Vi visste exakt vilken hamn vi skulle till. Vi visste var inloppet låg. Vi visste kursen. Men från platsen där jag stod kunde jag inte se vägen.

    Så jag var tvungen att lita på instrumenten framför mig och på befälet som gav mig instruktioner. Några grader åt ena hållet. En korrigering. Sedan en ny instruktion. Jag koncentrerade mig på kursen och följde det jag blev tillsagd.

    Och sedan, genom dimman, dök ljusen vid hamninloppet upp på båda sidor om fartyget. Vi var exakt där vi behövde vara.

    Den upplevelsen har blivit en stark bild för mig av hur navigering fungerar i livet. Ibland vet du vart du är på väg även när du inte kan se vägen dit.

    Värdet av ett annat perspektiv

    Det är också här en annan person kan bli oerhört värdefull. Du kan naturligtvis välja att navigera mot dina mål och drömmar helt på egen hand. Men det gör ofta resan svårare och mer osäker än den behöver vara.

    En mentor kan ge dig något som är svårt att ge dig själv: perspektiv.

    Helst är den mentorn någon som redan har gjort det du försöker göra eller som har gått en liknande väg. De känner till några av strömmarna. De känner igen några av hindren. De kan se att du börjar driva ur kurs långt innan du själv märker det.

    En bra mentor tar inte kontroll över ditt liv. De gör inte arbetet åt dig. Du måste fortfarande styra. Men de kan hjälpa dig att se när en kurskorrigering behövs.

    Precis som befälet på bryggan kunde se och förstå saker som jag ännu inte kunde se själv, kan någon med större erfarenhet ibland ge oss ett perspektiv som vi helt enkelt ännu inte har.

    Navigering kräver både självförtroende och ödmjukhet

    Jag tror att vi ska lita på oss själva. Vi ska tro att vi kan lära oss, utvecklas och åstadkomma saker som till en början kan verka svåra.

    Men att tro på dig själv betyder inte att du måste tro att du behöver kunna allt själv. Det finns styrka i att kunna säga: Det här är vart jag vill komma. Jag är beredd att göra jobbet. Men jag är också beredd att lära mig av någon som redan har gått den här vägen före mig.

    Målet är inte att bevisa att du kan resa ensam. Målet är att nå destinationen.

    Håll händerna på rodret

    Vad du än arbetar mot just nu är kanske den viktigaste frågan inte bara: Vart vill jag komma?

    Fråga också: Hur navigerar jag? Vilka instrument använder jag? Hur ofta kontrollerar jag min kurs? Vem kan ge mig ett perspektiv som jag själv inte har där jag befinner mig just nu? Och när jag upptäcker att jag har kommit lite ur kurs, är jagvillig att göra korrigeringen?

    Du kommer inte alltid att kunna se hela vägen framför dig. Ibland kommer det att finnas dimma.

    Men om du vet vart du vill, är flexibel i hur du tar dig dit, håller koll på dina instrument, lyssnar på vägledning från personer med erfarenhet och gör de kurskorrigeringar som behövs, kan du fortsätta röra dig i rätt riktning.

    Och till slut kan ljusen du har navigerat mot börja synas genom dimman.

    Relaterad läsning: Att nå din destination kräver också att du är ärlig med dig själv om huruvida dina handlingar faktiskt tar dig dit. Läs: Det börjar med dig.

    Var den här artikeln hjälpsam?
    JaNej
  • Modet att synas

    Att bygga en webbplats är en sak.

    Att lägga ut sina tankar online är en annan.

    Men att visa sig själv — sitt ansikte, sin röst och sin personlighet — på video är en helt annan nivå av exponering.

    När du ser dig själv på kamera är det väldigt lätt att bli din egen hårdaste kritiker.

    Du lägger märke till allt.

    Hur du pratar.
    Hur du ser ut.
    Hur du rör dig.
    Om du låter tillräckligt självsäker.

    Jag har själv upplevt det när jag har spelat in videor för Equipido.

    Du tittar på videon i efterhand och tänker:
    “Kunde jag ha sagt det bättre?”
    “Ser jag verkligen ut så där?”
    “Borde jag spela in det igen?”

    Men någonstans måste du acceptera något väldigt enkelt.

    Det här är jag.

    Det här är hur jag pratar.

    Det här är hur jag ser ut.

    Och den största domaren i rummet är ofta inte andra människor.

    Det är vi själva.

    När du accepterar att allt inte behöver vara perfekt förändras något. Du slutar försöka kontrollera varje liten detalj och börjar i stället fokusera på budskapet.

    Vissa människor kommer att uppskatta det.

    Andra kommer inte att göra det.

    Det är en del av att våga synas.

    Men om du väntar tills allt känns perfekt innan du delar något med världen kommer du förmodligen aldrig att dela något alls.

    Relaterad läsning: Rädsla och tvivel dyker ofta upp när vi väljer att vara synliga och visa vilka vi är. Läs: Rädsla och tvivel är en del av utveckling.

    Vill du förstå hur dina känslomönster påverkar hur du hanterar sårbarhet, rädsla för att bli dömd och modet att visa vem du är? Läs mer om Känslostilstestet.

    Var den här artikeln hjälpsam?
    JaNej
  • Listan med 100 drömmar: att återknyta till det du verkligen vill

    Clarity begins when you give yourself permission to dream again.
    In a world of busyness, it’s easy to forget what truly matters to you. The 100 Dreams List is a simple exercise to rediscover your direction.

    Ta ett tomt papper och skriv ner hundra saker du skulle vilja göra, uppleva, lära dig eller bli – stort som smått. Filtrera eller döm inte. Bara skriv.

    Du kommer att börja lägga märke till mönster – teman som speglar dina värderingar och önskningar. Det här är inte bara drömmar; de är ledtrådar till vem du är och vad du behöver härnäst.

    Personlig utveckling handlar inte om att uppnå varje dröm — utan om att bli mer medveten om det som får dig att känna dig levande.

    Börja din lista idag. Ditt framtida jag kommer att tacka dig.

    Vill du förstå bättre vad som verkligen betyder något för dig och skapa en tydligare riktning för nästa steg? Läs mer om Målstiltestet.

    Var den här artikeln hjälpsam?
    JaNej
  • |

    Din mentala kost formar din framtid

    Många av oss tänker noga på vår fysiska hälsa. Vi funderar på vad vi äter, hur mycket vi motionerar, om vi får tillräckligt med sömn och vad vi kan göra för att ge våra kroppar bästa möjliga förutsättningar när vi blir äldre.

    Men hur ofta tänker vi på vår mentala kost?

    Ja, du läste rätt: din mentala kost.

    Vad matar du ditt sinne med varje dag, och hur påverkar det den person du håller på att bli?

    Allt du tar in lämnar något efter sig

    Under en vanlig dag kommer information till oss från många olika håll. Vi tittar på nyheter, scrollar på sociala medier, lyssnar på samtal, läser artiklar, tittar på videor och kanske läser böcker eller lyssnar på ljudböcker.

    En del av det innehållet kan ge oss kunskap, energi, inspiration och riktning. Annat kan göra oss oroliga, frustrerade, distraherade, avundsjuka eller negativa.

    Jag säger inte att vi ska undvika verkligheten eller ignorera allt som är svårt. Livet är inte alltid positivt, och vi kan inte kontrollera allt som händer omkring oss. Men vi kan bli mer medvetna om vad vi gång på gång väljer att ta in och vilken effekt det har på oss.

    Efter att ha tillbringat fyrtio minuter med att scrolla på sociala medier kan det vara värt att fråga sig själv: Mår jag bättre än innan? Känner jag mig inspirerad att agera, eller känner jag mig trött, irriterad, missnöjd eller nedstämd?

    Svaret kan säga något viktigt om din mentala kost.

    Sociala medier visar en bild, inte hela berättelsen

    Sociala medier kan påverka oss genom konflikter, klagomål och negativa berättelser. Men de kan också påverka oss genom jämförelser.

    Vi kanske ser någons hem, relation, semester, framgång eller livsstil och börjar fråga oss varför vårt eget liv inte ser likadant ut. Deras liv verkar lyckligt, enkelt och komplett, medan vårt eget i jämförelse kan kännas vanligt eller svårt.

    Men sociala medier visar sällan hela bilden. De visar utvalda ögonblick, noggrant valda bilder och ofta bara de delar som någon vill att andra ska se. Bakom bilden kan verkligheten se helt annorlunda ut.

    När vi jämför hela vårt liv med någon annans bästa ögonblick kan det skapa känslor av avund, otillräcklighet eller missnöje utifrån en bild som aldrig var komplett från början.

    Samtidigt behöver det inte vara avundsjuka att se någon som har uppnått något som du själv verkligen vill uppnå. Det kan istället bli inspiration.

    Kanske följer du någon som reser ofta, har byggt upp ett framgångsrikt företag, utvecklat en färdighet du beundrar eller skapat en del av det liv du själv skulle vilja bygga. Om det du ser uppmuntrar dig att agera och ta steg mot dina egna drömmar kan det stärka dig istället för att få dig att känna dig mindre värd.

    Skillnaden ligger ofta i den känsla och reaktion som det skapar. Får det dig att tänka: ”Varför har de det där och inte jag?” Eller får det dig att tänka: ”Om det är möjligt för dem kanske jag också kan börja röra mig i den riktningen?”

    Vi behöver fortsätta vara öppna för inspiration samtidigt som vi förhåller oss kritiska till de bilder och berättelser vi accepterar som hela sanningen.

    Ditt flöde lär sig av dina val

    Jag har märkt att sociala medier ofta ger oss mer av det vi redan väljer att titta på.

    Om vi gång på gång stannar upp vid konflikter, rädsla, klagomål eller upprördhet kan mer av den typen av innehåll gradvis börja dyka upp. Men om vi aktivt söker efter material som utbildar, utmanar, motiverar eller inspirerar oss kan vårt flöde börja förändras i motsatt riktning.

    I mitt eget flöde ser jag numera ofta klipp med personer som Jim Rohn och annat material kopplat till personlig utveckling, tillväxt och framgång. Det är fortfarande sociala medier, men det påverkar mig inte på samma sätt som planlöst scrollande genom negativitet.

    Det ger mig idéer, påminnelser och nya sätt att tänka.

    På det sättet konsumerar vi inte bara våra flöden. Vi hjälper också till att forma dem. Varje klick, paus, sökning och val lär plattformen vad den ska visa oss härnäst.

    Det gör våra val ännu viktigare.

    Vad jag har märkt hos mig själv

    Jag har varit intresserad av personlig utveckling i många år. Men att veta något betyder inte att vi alltid omsätter det konsekvent i praktiken.

    Vi är människor, och ibland faller vi tillbaka i gamla vanor.

    Under de sex veckorna innan jag skrev den här bloggen blev jag mycket mer medveten om min egen mentala kost och mer aktiv i mina val. Varje dag ägnade jag ungefär nittio minuter åt min egen utveckling. Cirka sextio minuter gick till läsning, medan de återstående trettio minuterna användes till att studera material som jag tror att jag behöver för att förändra mitt sätt att tänka och komma närmare mina mål.

    Under mina promenader lyssnade jag också på ljudböcker och annat material kopplat till den riktning jag vill ta mitt liv i. Det inkluderade böcker som The Magic of Thinking Big och Psycho-Cybernetics, tillsammans med annat material om personlig utveckling och företagande.

    Samtidigt ägnade jag betydligt mindre tid åt att titta på nyheter och betydligt mindre tid åt att scrolla utan något tydligt syfte.

    Skillnaden jag har märkt hos mig själv har varit betydande. Jag känner mig mer fokuserad, mer positiv och mer inriktad på det jag vill uppnå. Jag känner inte längre samma behov av att sitta och titta på nyheterna. När jag använder sociala medier handlar mycket av det som visas för mig nu om utveckling, framgång och de ämnen som jag vill ha mer av i mitt liv.

    Jag har inte blivit perfekt, och jag faller fortfarande ibland tillbaka i gamla mönster. Men det är också en del av att vara människa.

    Det viktiga är att lägga märke till det och medvetet välja vad vi vill börja ge våra sinnen igen.

    Vart leder din mentala kost dig?

    En enskild video, ett inlägg eller en nyhet kanske inte förändrar ditt liv. Men återkommande intryck kan gradvis påverka hur du tänker, känner och reagerar på världen omkring dig.

    De kan påverka ditt humör på jobbet, hur mycket tålamod du visar din familj eller partner, hur du ser på din framtid och om du främst lägger märke till möjligheter eller problem.

    Frågan är därför inte bara hur något får dig att känna idag. Det handlar också om vart denna återkommande påverkan kan föra dig om två eller fem år.

    Hjälper det du tar in dig att bli mer fokuserad, hoppfull, disciplinerad och inriktad på dina mål? Eller för det dig långsamt i motsatt riktning?

    Vi kan inte kontrollera allt som kommer in i våra liv. Men vi kan ta större ansvar för vad vi gång på gång väljer att släppa in i våra sinnen.

    Prova under en månad att bli mer medveten om din mentala kost. Lägg märke till vad som ger dig energi och vad som tar energi från dig. Välj böcker, ljudböcker, poddar, kurser och människor som hjälper dig att utvecklas. Minska mängden innehåll som gång på gång får dig att må sämre utan att ge dig något användbart tillbaka.

    Se sedan vad som förändras i dina tankar, din energi, dina relationer, ditt arbete och den riktning du är på väg i.

    Vi frågar oss ofta vad vi har ätit idag.

    Kanske borde vi också fråga:

    Vad har jag matat mitt sinne med?


    Påverkar dina känslomässiga mönster vad du fokuserar på och hur starkt information utifrån påverkar dig? Utforska Känslostilstestet.

    För dina dagliga val dig närmare den framtid du vill ha? Utforska Målstiltestet.

    Var den här artikeln hjälpsam?
    JaNej

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *