·

Läser du böcker – eller äger du dem bara?

AvRoland Thunstedt Uppdaterad den Personlig Utveckling, Ledarskap
En öppen markerad bok, anteckningsbok, läsplatta, hörlurar och studienoteringar på ett ljust skrivbord, som symboliserar böcker som verktyg för lärande och personlig utveckling.

Läser du böcker – eller äger du dem bara?

En bok kan vara många saker.

Den kan vara något vackert att ha i bokhyllan. Den kan vara något du samlar på, organiserar och känner dig stolt över att äga. Kanske har du 200 böcker, 300 böcker eller ännu fler, prydligt uppställda i ditt bibliotek, nästan utan ett enda märke.

Och det är inget fel med det. Vissa böcker är speciella. Vissa är signerade. Vissa har personlig betydelse. Vissa är värda att bevara rena och orörda.

Men när vi pratar om böcker inom personlig utveckling, ledarskap, kommunikation, vanor eller tillväxt, tror jag att vi behöver ställa en annan fråga.

Varför köpte vi boken från början?

Var det för att bokhyllan skulle se bättre ut, eller var det för att vi ville lära oss något, förändra något, förstå något eller bli bättre inom något område i livet?

Enligt mig är en bok inte bara något man äger. En bok är ett verktyg.

Någon kan ha lagt år, ibland årtionden, på att bygga upp den kunskap, erfarenhet, de berättelser, lärdomar, misstag och insikter som till slut hamnade på de där sidorna. I vissa fall kan en bok representera en stor del av en människas livsverk, sammanfattat på 200 eller 300 sidor.

När du öppnar den boken läser du inte bara ord. Du får tillgång till någons erfarenhet. Du får tillgång till idéer som det kanske tog flera år för personen att förstå. Och du kan ta del av de idéerna på bara några timmar.

Det är kraftfullt, men bara om vi använder boken.

Jag vet att många är försiktiga med sina böcker. De vill inte skriva i dem. De vill inte vika en sida. De vill inte stryka under något. Kanske fick de lära sig som barn att vara rädda om böcker, och självklart finns det ett värde i att ta hand om saker.

Men om boken är ett verktyg för din utveckling, då tror jag inte att du ska vara rädd för att använda den.

Skriv i den. Stryk under viktiga meningar. Vik en sida om du behöver. Skriv anteckningar i marginalen. Markera de delar som utmanar dig, inspirerar dig eller får dig att stanna upp och tänka.

Var lite vild med den.

För syftet med boken är inte bara att den ska vara i perfekt skick. Syftet med boken är att hjälpa dig att växa.

Självklart finns det undantag. Jag har böcker som jag inte skriver i. Jag har signerade böcker från författare som är speciella för mig, och dem lämnar jag orörda. Men när jag verkligen vill studera en bok har jag ofta ett annat exemplar som jag använder som arbetsverktyg.

Det är skillnaden för mig. Vissa böcker är minnessaker. Andra böcker är verktyg. Och när en bok är ett verktyg vill jag använda den fullt ut.

I dag använder jag ofta flera versioner av samma bok. Jag kan ha den fysiska boken. Jag kan ha Kindle-versionen. Och ibland lyssnar jag också på ljudboken.

Till exempel innehåller Atomic Habits så många användbara idéer att det inte räcker för mig att läsa den en gång. Jag kan läsa boken på 10 eller 12 timmar, men det betyder inte att jag har tagit till mig allt som James Clear har lagt in i den.

Det är stor skillnad mellan att avsluta en bok och att verkligen lära sig av den.

Därför tycker jag om att använda markeringar, anteckningar och repetition. Med Kindle kan jag markera viktiga avsnitt, exportera mina markeringar och sedan sätta mig ner senare och studera dem mer noggrant. Med en ljudbok kan jag lyssna medan jag promenerar, kör bil eller förbereder frukost. Med en fysisk bok kan jag markera sidorna och skriva mina egna tankar direkt bredvid författarens idéer.

Varje format ger mig ett annat sätt att komma i kontakt med materialet. Och det leder till en annan viktig punkt: en bok är inte bara ett läsverktyg. Den kan också vara ett reflektionsverktyg.

När jag läser en bra bok om personlig utveckling eller ledarskap vill jag inte bara fråga: ”Vad sa författaren?” Jag vill också fråga: Hur kan det här tillämpas i mitt liv? Var gör jag redan detta? Var gör jag det inte? Vad borde jag förändra? Vad är en sak jag kan börja använda redan i dag?

Det är där det verkliga värdet börjar.

För att läsa en bok förändrar inte automatiskt ditt liv. Att studera den kan göra det. Att använda den kan göra det. Att återvända till den kan göra det. Att lära ut den till någon annan kan göra det.

Ett annat kraftfullt sätt att använda en bok är att studera den tillsammans med andra.

Det kan göras i en mastermind-grupp, en studiegrupp, ett team eller till och med tillsammans med en enda vän. För en tid sedan gjorde jag och en vän precis det. Vi valde en bok, läste ett kapitel varje vecka och träffades sedan i ett videomöte på en timme för att diskutera kapitlet.

Syftet var inte bara att prata om kapitlet. Syftet var att fråga vad idéerna betydde, hur de kunde tillämpas i våra liv och hur vi kunde använda dem praktiskt i vardagen och i business.

Den typen av samtal kan göra en bok mycket mer värdefull. Du får höra en annan persons perspektiv. Du får förklara dina egna tankar. Du tvingas tänka djupare kring det du har läst. Och ibland är det då boken verkligen börjar bli användbar.

Om du bygger en organisation, leder människor, utvecklar dig själv eller hjälper någon annan att växa, kan böcker bli praktiska verktyg. En bok som The Magic of Thinking Big, en bok av John Maxwell eller en annan ledarskapsbok kan vara något du läser för egen del, men också något du rekommenderar eller lånar ut till någon som precis har börjat sin egen resa.

Men om du ska rekommendera en bok hjälper det att du själv har studerat den. Inte bara läst den en gång. Studerat den.

För då vet du varför den är viktig. Du vet vilka delar som är användbara. Du vet vilka frågor den väcker. Du vet hur den kan hjälpa någon att tänka annorlunda.

Därför tror jag att frågan ”Vad är en bok?” är viktigare än den först verkar.

För vissa människor är en bok dekoration. För andra är den underhållning. För vissa är den ett samlarobjekt. För andra är den ett verktyg.

Inget av de svaren är automatiskt fel. Men jag tror att vi behöver vara ärliga med oss själva.

När det gäller böcker om utveckling, ledarskap, vanor, kommunikation eller framgång, varför köper vi dem? Köper vi dem främst för att äga dem, eller köper vi dem för att använda dem?

För om målet är utveckling behöver boken bli mer än något som står i en bokhylla. Den behöver bli en del av processen.

Kanske betyder det att skriva i den. Kanske betyder det att markera. Kanske betyder det att lyssna på den mer än en gång. Kanske betyder det att exportera dina anteckningar och studera dem. Kanske betyder det att diskutera den med någon annan. Kanske betyder det att ta en idé och använda den under nästa vecka.

Poängen är inte att alla måste använda böcker på samma sätt.

Poängen är att fundera över om varje bok verkligen behöver behandlas som något ömtåligt, särskilt när det verkliga värdet inte ligger i att hålla sidorna perfekta.

Det verkliga värdet ligger i vad boken hjälper dig att förstå, förändra och använda.

Så nästa gång du plockar upp en bok, särskilt en bok om personlig utveckling eller ledarskap, fråga dig själv: Vad är den här boken till för?

Är det något jag vill bevara i perfekt skick?

Eller är det något jag vill använda?

För mig är många av mina böcker verktyg.

Och ett verktyg är till för att användas.

Vill du förstå vad som hjälper dig att omsätta det du lär dig i handling och fortsätta utvecklas i den riktning du vill? Läs mer om Målstiltestet.

Var den här artikeln hjälpsam?
JaNej

Similar Posts

  • |

    Var bron

    AvRoland Thunstedt

    Var bron

    Ibland känns något enkelt när vi gör det som en del av ett arbete, men mycket svårare när vi gör det för vår egen skull. På jobbet kanske vi inte har några problem med att ringa någon, skicka ett mejl, inleda ett samtal eller presentera en idé. Vi representerar ett företag eller utför en uppgift. Men när vi börjar bygga något eget kan samma handlingar plötsligt kännas personliga.

    Telefonen känns tyngre. Vi tvekar innan vi skickar meddelandet. Vi börjar fundera över vad den andra personen kommer att tänka, hur personen kommer att reagera och vad svaret kan säga om oss. Ett enkelt nej kan börja kännas som att vi själva blir avvisade. Men det kanske finns ett annat sätt att se på det.

    Föreställ dig en ryggsäck

    Föreställ dig att du lägger allt du har att erbjuda i en ryggsäck. Det kan vara en produkt, en tjänst, en möjlighet, en idé, kunskap, erfarenhet eller något annat som kan skapa verkligt värde för en annan människa. Du tar på dig ryggsäcken och bär den med dig.

    När du kontaktar någon ber du inte om personens godkännande. Du ger bara personen möjlighet att se vad du bär med dig. Du är budbäraren. Du är också bron mellan personen och det som finns i din ryggsäck.

    Ditt ansvar är att bygga den bron och presentera ditt erbjudande på ett ärligt sätt. Den andra personens ansvar är att välja.

    Ett nej handlar inte alltid om dig

    Tänk på hur människor väljer livsmedelsbutik. Vissa handlar regelbundet i en viss butik och skulle aldrig välja en annan. Någon annan kanske gör precis tvärtom. Det betyder inte att någon av butikerna saknar värde. Människor gör olika val utifrån sina preferenser, behov, erfarenheter, prioriteringar och nuvarande omständigheter.

    Det är likadant med det du bär med dig. Vissa kommer att säga ja. Vissa kommer att säga nej. Andra kanske säger: inte nu.

    Vissa gör det, andra gör det inte – än sen?

    Deras svar avgör inte automatiskt värdet av det du erbjuder. Ännu viktigare är att det inte avgör ditt värde som person.

    Det finns ett uttryck som jag har lärt mig genom den verksamhet jag arbetar med:

    ”Vi söker efter de människor som söker efter oss.”

    Det betyder inte att vi ska sitta stilla och vänta på att de människorna ska dyka upp. Vi behöver fortfarande ta kontakt. Vi behöver fortfarande inleda samtal och bygga broar. Men vi behöver inte att alla väljer det vi bär med oss.

    Förstå värdet av det du bär med dig

    Det här sättet att tänka innebär också ett ansvar. Din ryggsäck bör innehålla något som du verkligen tror kan skapa verkligt värde för de människor du kontaktar.

    Om du vet att det du erbjuder inte kan hjälpa dem, är det inte självförtroende du bygger. Du skapar bara falska förväntningar.

    Innan du känner stolthet över det du bär med dig behöver du försäkra dig om att det är värt att vara stolt över. Förstå vad du erbjuder, varför det är viktigt och hur det kan hjälpa någon.

    När du känner dig trygg i den kunskapen kan det börja kännas annorlunda att ta kontakt. Du försöker inte vilseleda någon eller tvinga fram ett beslut. Du ger personen möjlighet att titta närmare på något som du uppriktigt tror kan ha ett värde. Personen är fortfarande fri att välja.

    Ta på dig ryggsäcken

    Ryggsäcken är inte bara en bild. Den kan bli ett mentalt verktyg. Innan du ringer, skickar ett meddelande eller inleder ett samtal kan du stanna upp en stund. Föreställ dig att du tar på dig ryggsäcken. Påminn dig själv om att du bär med dig något du tror på. Påminn dig sedan om din roll:

    Du är inte ansvarig för att få den andra personen att säga ja. Du är inte ansvarig för om tidpunkten är rätt för personen, för personens prioriteringar, tidigare erfarenheter eller personliga preferenser. Du är ansvarig för att ta steget, bygga bron och ge personen möjlighet att se vad du bär med dig.

    Det kan hjälpa dig att skilja på vem du är och det svar du får. Ett nej kan fortfarande kännas som en besvikelse, men det behöver inte bli ett omdöme om vem du är.

    Självledarskap genom handling

    Vissa människor har lätt för att ta kontakt med andra utan att tänka för mycket. För andra kräver det mod. Ingen av dem bör dömas. Vi bär alla med oss olika erfarenheter, rädslor, styrkor och föreställningar om oss själva.

    Självledarskap handlar inte alltid om att känna sig självsäker innan man agerar. Ibland innebär det att lära sig leda sig själv genom osäkerhet och agera även när självförtroendet ännu inte finns där.

    Ju oftare du tar steget, desto mer naturligt kan det börja kännas. Du börjar inse att du klarar av ett nej. Du börjar skilja andra människors val från ditt eget värde. Du börjar bygga självförtroende genom handling.

    Nästa gång du känner dig osäker inför att kontakta någon, se ryggsäcken framför dig. Kom ihåg vad du bär med dig. Kom ihåg varför du tror att det har ett värde. Ta på dig ryggsäcken, bygg bron och ta nästa steg.

    Ditt ansvar är att erbjuda. Den andra personens ansvar är att välja.

    Relaterad läsning: Vår rädsla för att bli avvisade är ofta kopplad till vårt behov av att känna oss accepterade och förstådda. Läs Behovet av acceptans.

    Påverkar dina känslor ibland om du agerar eller håller dig själv tillbaka? Utforska Känslostilstestet.

    Vill du förstå hur du leder dig själv när något känns obekvämt eller osäkert? Utforska Ledarstiltestet.

    Var den här artikeln hjälpsam?
    JaNej
  • |

    Din bästa investering

    AvRoland Thunstedt

    Din bästa investering

    Vi pratar ofta om investeringar. Att investera i aktier. Att investera i fonder. Att investera i fastigheter. Att investera i ett företag. Att investera i något som kan växa över tid och förhoppningsvis skapa en bättre framtid.

    Allt det kan vara värdefullt. Men jag tror att det finns en investering som kommer före många andra.

    Investeringen vi gör i oss själva.

    För oavsett vad vi vill bygga, förbättra, förändra eller skapa, så tar vi med oss själva in i det. Vårt sätt att tänka. Våra vanor. Vår kunskap. Vår attityd. Vår disciplin. Vår kommunikation. Vår förmåga att hantera motgångar. Vår förmåga att lära oss.

    Om de sakerna inte växer, blir det mycket svårare för något annat att växa.

    En person kan investera pengar utan att riktigt förstå vad den gör. En person kan starta ett företag utan att utveckla de färdigheter som krävs för att driva det. En person kan påbörja en hälsoresa utan att lära sig hur man bygger vanor som håller över tid. En person kan sätta mål utan att förstå vilken typ av person den behöver bli för att nå dem.

    Det är därför personlig utveckling är viktig.

    För mig har investering i mig själv varit en av de mest värdefulla saker jag har gjort. Jag säger inte det för att jag är färdig, eller för att jag har allt klart för mig. Jag är inte där jag vill vara på alla områden i livet.

    Men jag kan tydligt se att böckerna jag har läst, seminarierna jag har deltagit i, utbildningen jag har fått och den personliga utveckling jag har arbetat med har format hur jag tänker, hur jag agerar och hur jag ser på framtiden.

    Det har inte gjort mig till någon annan. Kanske är det fel sätt att se på utveckling.

    Jag tror inte att personlig utveckling gör oss till en helt annan person. Jag tror att den hjälper oss att ta fram mer av det som redan finns inom oss.

    Det är lite som ett block av sten. I början kan det se grovt, otydligt och ofärdigt ut. Men när arbetet fortsätter börjar något träda fram. Formen blir tydligare. Det onödiga tas bort. Skulpturen skapades inte ur ingenting. Den blev synlig genom processen.

    Jag tror att utveckling kan fungera på ett liknande sätt.

    Ju mer vi lär oss, desto mer upptäcker vi om oss själva. Ju mer vi utvecklas, desto mer ser vi både våra styrkor och de områden där vi fortfarande behöver växa. Och ju mer vi förstår, desto mer inser vi också hur mycket vi fortfarande inte vet.

    Det är inte en svaghet. Det är en del av processen.

    Att investera i oss själva ger inte alltid ett omedelbart resultat som kan mätas i pengar. Ibland syns resultatet i vårt sätt att tänka. Ibland syns det i vår attityd. Ibland syns det i hur vi hanterar press, hur vi kommunicerar, hur vi fattar beslut eller hur vi reagerar när livet inte blir som vi hade tänkt oss.

    Den typen av avkastning kan vara svår att räkna på, men den kan ändå vara oerhört värdefull.

    Om vi investerar i vår hälsa kan vi få mer energi, självförtroende, styrka och livskvalitet. Om vi investerar i vårt mindset kan vi börja se möjligheter där vi tidigare bara såg problem. Om vi investerar i kommunikation kan vi förbättra våra relationer, vårt ledarskap och vår förmåga att arbeta med andra människor.

    Om vi investerar i finansiell utbildning kan vi fatta bättre beslut med pengar. Om vi investerar i personlig utveckling kan vi börja förstå oss själva på ett djupare plan och skapa en bättre riktning för vår framtid.

    Det är därför jag tror att den här typen av investering är så viktig.

    Det handlar inte bara om att läsa en bok eller gå på ett seminarium. Sådana saker kan vara kraftfulla, men bara om vi använder dem. En bok i en bokhylla förändrar inte mycket. En kurs vi aldrig tillämpar skapar inte mycket utveckling. Ett seminarium kan inspirera oss, men inspiration i sig räcker inte.

    Det verkliga värdet kommer när vi tar det vi lär oss och börjar leva det.

    Det är då information blir transformation.

    Innan vi väljer var vi ska investera tid, pengar eller energi tror jag att det hjälper att ställa några ärliga frågor.

    Vad vill jag förbättra? Vilken typ av person behöver jag bli? Vilken kunskap saknar jag? Vilka vanor håller mig tillbaka? Vilket område i mitt liv skulle förändras mest om jag blev bättre förberedd?

    De frågorna är viktiga eftersom investering i sig själv inte bara är en sak. Det kan se olika ut beroende på vad vi behöver.

    För en person kan investering i sig själv handla om att gå med i ett hälsoprogram, lära sig äta bättre, röra sig mer och bygga rutiner som stödjer en bättre livsstil.

    För en annan person kan det handla om att gå en kurs i investeringar, företagande, ledarskap, kommunikation eller privatekonomi.

    För någon annan kan det handla om att läsa böcker som utmanar sättet att tänka, hitta en mentor, gå på ett seminarium eller lära sig en färdighet som öppnar nya möjligheter.

    Det kan också handla om att bygga något vid sidan av det man redan gör idag. Om någon vill ha fler alternativ i framtiden kan personen behöva investera i den kunskap, de vanor och de färdigheter som krävs för att skapa de alternativen.

    I många fall kräver den framtid vi vill ha en version av oss själva som vi ännu inte har utvecklat fullt ut. Det kan kännas obekvämt, men det kan också vara uppmuntrande.

    För det betyder att utveckling är möjlig.

    Vi är inte fast med bara det vi kan idag. Vi kan lära oss. Vi kan förbättras. Vi kan bli mer disciplinerade. Vi kan bli bättre på att kommunicera. Vi kan bli mer medvetna. Vi kan bli starkare på de områden som betyder något för oss.

    Men vanligtvis händer det inte av en slump. Det händer för att vi väljer att investera i det.

    Jag tror att ett misstag många gör är att de söker bättre resultat innan de tittar på vem de håller på att bli. De vill ha bättre ekonomi, bättre hälsa, bättre relationer, bättre självförtroende, bättre möjligheter eller bättre ledarskap.

    Men många av de resultaten hänger ihop med personlig utveckling.

    Om jag vill ha bättre hälsa kan jag behöva bättre vanor. Om jag vill ha bättre ekonomi kan jag behöva bättre förståelse för pengar. Om jag vill ha bättre relationer kan jag behöva bättre kommunikation. Om jag vill ha bättre ledarskap kan jag behöva mer självinsikt. Om jag vill ha bättre möjligheter kan jag behöva bli bättre förberedd.

    Det är därför investering i sig själv inte är själviskt. Det kan faktiskt göra att du skapar mer värde för andra.

    När du växer tar du ofta med mer värde till din familj, ditt arbete, ditt företag, ditt team och människorna runt omkring dig. Du blir bättre rustad att bidra, stötta, leda, kommunicera och fatta beslut.

    Det är en avkastning som kan påverka mer än bara dig själv.

    För mig har böcker spelat en stor roll i detta. Alla böcker förändrar inte ett liv. Alla kurser kommer inte att vara användbara. Alla seminarier skapar inte ett genombrott. Men när rätt idé kommer vid rätt tidpunkt kan den förändra hur vi ser på oss själva och vår framtid.

    Ibland kan en enda idé förändra hur vi tänker. Ibland kan en enda vana förändra riktningen för ett helt år. Ibland kan ett enda beslut att växa öppna dörrar som vi tidigare inte såg.

    Det är därför jag hela tiden återkommer till den här tanken:

    Innan vi bara investerar i det som finns utanför oss själva, kanske vi också borde fråga oss hur mycket vi investerar i det som finns inom oss.

    Vårt sätt att tänka. Vår kunskap. Vår disciplin. Vår hälsa. Vår kommunikation. Vår självinsikt. Vår förmåga att växa.

    För allt vi bygger påverkas av personen vi håller på att bli.

    Och om vi vill ha en bättre framtid, kan en av de mest praktiska platserna att börja på vara med oss själva.

    Relaterad läsning: En bra investering i dig själv börjar ofta med vad du läser och hur du använder det. Läs: Läser du böcker eller äger du dem bara?

    Vill du lära känna dig själv bättre och upptäcka var dina största möjligheter till utveckling finns? Läs mer om Core Color-testet.

    Var den här artikeln hjälpsam?
    JaNej
  • | |

    Förstå dig själv först

    AvRoland Thunstedt

    Förstå dig själv först

    Personlig utveckling kopplas ofta till böcker, vanor, disciplin, mål, ledarskap och att ta action. Allt det är viktigt.

    Men jag tror att det finns en del som är lätt att missa.

    Att förstå sig själv.

    För om vi inte förstår oss själva blir det mycket svårare att förstå varför vi agerar som vi gör, varför vissa vanor fungerar för oss och andra inte, varför vissa mål motiverar oss medan andra skapar motstånd, och varför kommunikationen med andra människor ibland blir svårare än den behöver vara.

    Det är en av anledningarna till att jag tror att självinsikt är en så viktig grund för personlig utveckling.

    Vi kan läsa en bra bok. Vi kan lyssna på goda råd. Vi kan sätta mål. Vi kan bestämma oss för att förändras. Men om vi inte förstår oss själva kan vi ändå försöka bygga vårt liv på ett sätt som egentligen inte passar hur vi fungerar.

    Det betyder inte att personlighet ska bli en ursäkt. Det betyder inte att vi ska säga: ”Sådan är jag bara”, och undvika att växa.

    Det betyder tvärtom.

    När vi förstår oss själva bättre kan vi växa på ett smartare sätt.

    När vi till exempel pratar om vanor är det lätt att tro att samma metod borde fungera för alla. Gå upp tidigare. Följ samma rutin. Använd samma system. Sätt samma typ av mål. Mät utvecklingen på samma sätt.

    Men människor är olika. Vissa motiveras av struktur. Andra behöver mer flexibilitet. Vissa drivs av resultat. Andra behöver mening och sammanhang. Vissa gillar detaljerade planer. Andra känner sig låsta av för många detaljer. Vissa människor agerar snabbt och justerar efter hand. Andra behöver tid att tänka innan de agerar.

    Inget av detta är rätt eller fel. Det är bara olika.

    Därför tror jag att personlighetstester och personlighetsverktyg kan vara värdefulla. Inte för att de definierar allt om oss, utan för att de kan ge oss ett språk för sådant vi kanske redan känner, men ännu inte har förstått tydligt.

    Ett bra personlighetsverktyg placerar inte en människa i ett fack. Det hjälper en människa att förstå det fack hon kanske redan har levt i utan att märka det.

    När vi börjar förstå vår egen personlighetsstil kan vi börja ställa bättre frågor.

    Varför reagerar jag så här? Varför undviker jag vissa saker? Varför får jag energi av vissa situationer och tappar energi i andra? Varför kommunicerar jag bra med vissa människor men har svårare med andra? Varför inspirerar vissa mål mig, medan andra känns tunga även när de är viktiga?

    De här frågorna kan skapa verkligt värde.

    För personlig utveckling handlar inte bara om att pressa hårdare. Ibland handlar det om att förstå bättre.

    Om en person sätter ett mål på ett sätt som inte passar personligheten kan målet vara bra, men tillvägagångssättet kan vara fel. Då kan personen bli frustrerad och tro att det saknas disciplin, motivation eller viljestyrka.

    Men kanske är det verkliga problemet inte målet. Kanske är det verkliga problemet systemet runt målet.

    En person kan behöva mer struktur. En annan kan behöva mer frihet. En person kan behöva ansvarstagande och uppföljning. En annan kan behöva en tydlig personlig anledning. En person kan behöva en detaljerad plan. En annan kan behöva ett enkelt första steg.

    Samma mål kan kräva olika vägar beroende på personen.

    Det är en av anledningarna till att jag tror att självinsikt kan göra vanor starkare. När vi förstår oss själva bättre kan vi designa vanor som har större chans att hålla över tid.

    Vi kan sluta kopiera allt från andra och börja fråga oss själva:

    Vad fungerar för mig? Vilken typ av miljö hjälper mig? Vad brukar stoppa mig? Vad ger mig energi? Vad får mig att tappa fokus? Vilken typ av stöd behöver jag?

    Det är inte svaghet. Det är visdom.

    Samma sak gäller kommunikation.

    Många konflikter uppstår inte för att människor är dåliga människor. De uppstår för att människor ser saker olika, bearbetar information olika, fattar beslut olika och kommunicerar olika.

    En person kan prata direkt och tycka att den är tydlig. En annan person kan uppleva samma tydlighet som press.

    En person kan behöva fakta och detaljer innan den fattar ett beslut. En annan vill först se helhetsbilden.

    En person vill agera snabbt. En annan behöver tid för att reflektera.

    En person visar omtanke genom att lösa problem. En annan visar omtanke genom att lyssna.

    När vi inte förstår de här skillnaderna är det lätt att missförstå varandra. Vi kan tycka att någon är svår, ointresserad, för långsam, för intensiv, för känslomässig, för kall, för detaljerad eller för slarvig.

    Men ibland är personen helt enkelt bara annorlunda än vi är.

    När vi förstår personlighetsstilar kan vi bli bättre på att möta människor där de är. Det kan hjälpa på jobbet. Det kan hjälpa i ledarskap. Det kan hjälpa i företagande. Det kan hjälpa i vänskap. Det kan hjälpa i familjelivet. Det kan även hjälpa med barn, eftersom ett barn kanske inte kommunicerar, lär sig eller reagerar på samma sätt som föräldern.

    Om vi bara kommunicerar från vår egen stil kan vi missa den andra personen. Men om vi lär oss att förstå den personens stil kan vi hitta ett bättre sätt att nå fram.

    Det betyder inte att vi måste förändra vilka vi är. Det betyder att vi blir mer medvetna om hur vårt budskap tas emot.

    För mig är det en av de starkaste anledningarna till att lära sig mer om personlighet. Det hjälper oss att förstå oss själva, men det hjälper oss också att förstå andra.

    Och när vi förstår andra bättre dömer vi ofta mindre och kommunicerar bättre.

    Självklart är ett personlighetstest inte hela sanningen om en människa. Inget test kan förklara allt. Människor är komplexa. Vi har olika erfarenheter, värderingar, vanor, bakgrund, rädslor, styrkor och drömmar.

    De flesta av oss är också en kombination av flera olika stilar. Vi är inte bara en sak.

    Det är viktigt att komma ihåg.

    Ett personlighetsverktyg ska användas som en guide, inte som en etikett. Det ska öppna för reflektion, inte stänga samtalet. Det ska hjälpa oss att växa, inte begränsa vem vi kan bli.

    Därför tror jag att det verkliga värdet inte bara ligger i att göra ett test. Värdet ligger i vad vi gör med insikten efteråt.

    Reflekterar vi över den? Känner vi igen mönster? Använder vi den för att förbättra våra vanor? Använder vi den för att kommunicera bättre? Använder vi den för att sätta mål på ett sätt som passar oss bättre? Använder vi den för att förstå andra människor med mer tålamod?

    Det är där utvecklingen börjar.

    Jag tror också att det kan vara värdefullt att återkomma till självinsikt över tid. Vi blir kanske inte en helt annan person, men vi växer. Vi går igenom nya erfarenheter. Vi utvecklar nya färdigheter. Vi mognar på vissa områden. Vi kan upptäcka mönster som vi inte såg tidigare.

    Därför är självinsikt inte något vi gör en gång och sedan är klara med. Det är något vi återvänder till.

    Ju mer vi lär oss om oss själva, desto bättre rustade blir vi att bygga det liv vi vill ha.

    Om vi vill ha bättre vanor hjälper det att förstå vilken typ av struktur som stödjer oss. Om vi vill ha bättre mål hjälper det att förstå vad som verkligen motiverar oss. Om vi vill ha bättre kommunikation hjälper det att förstå hur vi naturligt uttrycker oss och hur andra kan ta emot det. Om vi vill ha bättre relationer hjälper det att förstå att alla inte tänker, känner eller reagerar på samma sätt som vi gör. Om vi vill ha bättre ledarskap hjälper det att förstå både oss själva och de människor vi leder.

    Det är därför jag tror att det inte är en liten sak att förstå sig själv.

    Det är en grund.

    För när vi förstår oss själva kan vi bygga bättre vanor. Vi kan fatta bättre beslut. Vi kan kommunicera med större medvetenhet. Vi kan sätta mål på ett sätt som passar oss bättre. Vi kan sluta kämpa mot delar av oss själva och börja arbeta med oss själva i stället.

    Och när vi förstår oss själva bättre blir vi också bättre på att förstå andra.

    Det kan vara en av de mest värdefulla delarna av personlig utveckling. Inte bara att bli bättre för vår egen skull, utan också att bli lättare att förstå, lättare att arbeta med och bättre på att förstå människorna omkring oss.

    Så innan vi bara frågar oss vilken vana vi borde bygga, vilket mål vi borde sätta eller vilket resultat vi vill skapa, kanske vi också borde fråga:

    Förstår jag mig själv tillräckligt väl för att bygga det här på rätt sätt?

    För ibland är nästa steg i utvecklingen inte bara att göra mer. Ibland är nästa steg att förstå mer.

    Och den förståelsen kan förändra hur vi bygger allt annat.

    Relaterad läsning: Att förstå dig själv kan också hjälpa dig att bygga vanor som passar den du är. Läs: Förändrar dina vanor ditt liv?

    Vill du förstå hur din naturliga personlighet påverkar hur du skapar vanor, sätter mål, kommunicerar och relaterar till andra? Läs mer om Core Color-testet.

    Var den här artikeln hjälpsam?
    JaNej
  • |

    Din mentala kost formar din framtid

    AvRoland Thunstedt

    Din mentala kost formar din framtid

    Många av oss tänker noga på vår fysiska hälsa. Vi funderar på vad vi äter, hur mycket vi motionerar, om vi får tillräckligt med sömn och vad vi kan göra för att ge våra kroppar bästa möjliga förutsättningar när vi blir äldre.

    Men hur ofta tänker vi på vår mentala kost?

    Ja, du läste rätt: din mentala kost.

    Vad matar du ditt sinne med varje dag, och hur påverkar det den person du håller på att bli?

    Allt du tar in lämnar något efter sig

    Under en vanlig dag kommer information till oss från många olika håll. Vi tittar på nyheter, scrollar på sociala medier, lyssnar på samtal, läser artiklar, tittar på videor och kanske läser böcker eller lyssnar på ljudböcker.

    En del av det innehållet kan ge oss kunskap, energi, inspiration och riktning. Annat kan göra oss oroliga, frustrerade, distraherade, avundsjuka eller negativa.

    Jag säger inte att vi ska undvika verkligheten eller ignorera allt som är svårt. Livet är inte alltid positivt, och vi kan inte kontrollera allt som händer omkring oss. Men vi kan bli mer medvetna om vad vi gång på gång väljer att ta in och vilken effekt det har på oss.

    Efter att ha tillbringat fyrtio minuter med att scrolla på sociala medier kan det vara värt att fråga sig själv: Mår jag bättre än innan? Känner jag mig inspirerad att agera, eller känner jag mig trött, irriterad, missnöjd eller nedstämd?

    Svaret kan säga något viktigt om din mentala kost.

    Sociala medier visar en bild, inte hela berättelsen

    Sociala medier kan påverka oss genom konflikter, klagomål och negativa berättelser. Men de kan också påverka oss genom jämförelser.

    Vi kanske ser någons hem, relation, semester, framgång eller livsstil och börjar fråga oss varför vårt eget liv inte ser likadant ut. Deras liv verkar lyckligt, enkelt och komplett, medan vårt eget i jämförelse kan kännas vanligt eller svårt.

    Men sociala medier visar sällan hela bilden. De visar utvalda ögonblick, noggrant valda bilder och ofta bara de delar som någon vill att andra ska se. Bakom bilden kan verkligheten se helt annorlunda ut.

    När vi jämför hela vårt liv med någon annans bästa ögonblick kan det skapa känslor av avund, otillräcklighet eller missnöje utifrån en bild som aldrig var komplett från början.

    Samtidigt behöver det inte vara avundsjuka att se någon som har uppnått något som du själv verkligen vill uppnå. Det kan istället bli inspiration.

    Kanske följer du någon som reser ofta, har byggt upp ett framgångsrikt företag, utvecklat en färdighet du beundrar eller skapat en del av det liv du själv skulle vilja bygga. Om det du ser uppmuntrar dig att agera och ta steg mot dina egna drömmar kan det stärka dig istället för att få dig att känna dig mindre värd.

    Skillnaden ligger ofta i den känsla och reaktion som det skapar. Får det dig att tänka: ”Varför har de det där och inte jag?” Eller får det dig att tänka: ”Om det är möjligt för dem kanske jag också kan börja röra mig i den riktningen?”

    Vi behöver fortsätta vara öppna för inspiration samtidigt som vi förhåller oss kritiska till de bilder och berättelser vi accepterar som hela sanningen.

    Ditt flöde lär sig av dina val

    Jag har märkt att sociala medier ofta ger oss mer av det vi redan väljer att titta på.

    Om vi gång på gång stannar upp vid konflikter, rädsla, klagomål eller upprördhet kan mer av den typen av innehåll gradvis börja dyka upp. Men om vi aktivt söker efter material som utbildar, utmanar, motiverar eller inspirerar oss kan vårt flöde börja förändras i motsatt riktning.

    I mitt eget flöde ser jag numera ofta klipp med personer som Jim Rohn och annat material kopplat till personlig utveckling, tillväxt och framgång. Det är fortfarande sociala medier, men det påverkar mig inte på samma sätt som planlöst scrollande genom negativitet.

    Det ger mig idéer, påminnelser och nya sätt att tänka.

    På det sättet konsumerar vi inte bara våra flöden. Vi hjälper också till att forma dem. Varje klick, paus, sökning och val lär plattformen vad den ska visa oss härnäst.

    Det gör våra val ännu viktigare.

    Vad jag har märkt hos mig själv

    Jag har varit intresserad av personlig utveckling i många år. Men att veta något betyder inte att vi alltid omsätter det konsekvent i praktiken.

    Vi är människor, och ibland faller vi tillbaka i gamla vanor.

    Under de sex veckorna innan jag skrev den här bloggen blev jag mycket mer medveten om min egen mentala kost och mer aktiv i mina val. Varje dag ägnade jag ungefär nittio minuter åt min egen utveckling. Cirka sextio minuter gick till läsning, medan de återstående trettio minuterna användes till att studera material som jag tror att jag behöver för att förändra mitt sätt att tänka och komma närmare mina mål.

    Under mina promenader lyssnade jag också på ljudböcker och annat material kopplat till den riktning jag vill ta mitt liv i. Det inkluderade böcker som The Magic of Thinking Big och Psycho-Cybernetics, tillsammans med annat material om personlig utveckling och företagande.

    Samtidigt ägnade jag betydligt mindre tid åt att titta på nyheter och betydligt mindre tid åt att scrolla utan något tydligt syfte.

    Skillnaden jag har märkt hos mig själv har varit betydande. Jag känner mig mer fokuserad, mer positiv och mer inriktad på det jag vill uppnå. Jag känner inte längre samma behov av att sitta och titta på nyheterna. När jag använder sociala medier handlar mycket av det som visas för mig nu om utveckling, framgång och de ämnen som jag vill ha mer av i mitt liv.

    Jag har inte blivit perfekt, och jag faller fortfarande ibland tillbaka i gamla mönster. Men det är också en del av att vara människa.

    Det viktiga är att lägga märke till det och medvetet välja vad vi vill börja ge våra sinnen igen.

    Vart leder din mentala kost dig?

    En enskild video, ett inlägg eller en nyhet kanske inte förändrar ditt liv. Men återkommande intryck kan gradvis påverka hur du tänker, känner och reagerar på världen omkring dig.

    De kan påverka ditt humör på jobbet, hur mycket tålamod du visar din familj eller partner, hur du ser på din framtid och om du främst lägger märke till möjligheter eller problem.

    Frågan är därför inte bara hur något får dig att känna idag. Det handlar också om vart denna återkommande påverkan kan föra dig om två eller fem år.

    Hjälper det du tar in dig att bli mer fokuserad, hoppfull, disciplinerad och inriktad på dina mål? Eller för det dig långsamt i motsatt riktning?

    Vi kan inte kontrollera allt som kommer in i våra liv. Men vi kan ta större ansvar för vad vi gång på gång väljer att släppa in i våra sinnen.

    Prova under en månad att bli mer medveten om din mentala kost. Lägg märke till vad som ger dig energi och vad som tar energi från dig. Välj böcker, ljudböcker, poddar, kurser och människor som hjälper dig att utvecklas. Minska mängden innehåll som gång på gång får dig att må sämre utan att ge dig något användbart tillbaka.

    Se sedan vad som förändras i dina tankar, din energi, dina relationer, ditt arbete och den riktning du är på väg i.

    Vi frågar oss ofta vad vi har ätit idag.

    Kanske borde vi också fråga:

    Vad har jag matat mitt sinne med?

    Påverkar dina känslomässiga mönster vad du fokuserar på och hur starkt information utifrån påverkar dig? Utforska Känslostilstestet.

    För dina dagliga val dig närmare den framtid du vill ha? Utforska Målstiltestet.

    Var den här artikeln hjälpsam?
    JaNej

  • Leda utan en titel

    AvRoland Thunstedt

    Leda utan en titel

    Ledarskap är inte en position — det är en hållning.
    Du behöver inte auktoritet för att leda; du behöver medvetenhet, integritet och konsekvens. Inflytande börjar i samma ögonblick som du tar ansvar för stämningen runt dig.

    Att leda utan titel innebär att föregå med gott exempel och leva det du vill se hos andra. Det är den stillsamma handlingen att välja klarhet framför förvirring, tjänande framför status och mod framför bekvämlighet.

    De bästa ledarna är de som leder sig själva först. De lyssnar på djupet, agerar med intention och fortsätter att lära sig även när ingen ser.

    Titlar kan ge makt, men karaktär skapar förtroende. Och det är förtroende som sant ledarskap byggs på.

    Led där du är. Inflytande börjar nu.

    Vill du förstå hur din naturliga ledarstil påverkar hur du vägleder, stöttar och inspirerar andra, även utan formell auktoritet? Läs mer om Ledarstiltestet.

    Var den här artikeln hjälpsam?
    JaNej
  • |

    Behovet av acceptans

    AvRoland Thunstedt

    Behovet av acceptans

    Många människor söker acceptans.

    Vi vill känna att det vi gör har betydelse, att våra idéer respekteras och att andra förstår oss.

    På många sätt är detta helt naturligt.

    Men behovet av acceptans kan ibland påverka oss mer än vi inser.

    När vi får kritik — eller till och med något som vi tolkar som kritik — kan det påverka vårt känslomässiga tillstånd.

    Ibland mer än det borde.

    Ett enkelt mejl, meddelande eller kommentar kan utlösa en reaktion.

    Även när vi rationellt förstår att människor kommunicerar på olika sätt och kanske inte menar något negativt, kan känslorna ändå reagera först.

    Jag kan känna igen det hos mig själv.

    Ibland kan en kommentar eller ett meddelande stanna kvar i mina tankar längre än jag skulle vilja.

    Även när jag logiskt vet att det inte borde göra det.

    Det är något jag aktivt arbetar med.

    En del av personlig utveckling är att lära sig känna igen sina egna triggers.

    Varför påverkar vissa saker oss mer än andra?

    Vilka erfarenheter eller förväntningar ligger bakom de reaktionerna?

    Olika människor reagerar olika på samma situation.

    Om tio personer upplever samma händelse kommer du förmodligen att se tio olika reaktioner.

    Vår bakgrund, våra personligheter och våra erfarenheter formar hur vi tolkar världen.

    Därför finns det sällan ett universellt “rätt” sätt att reagera.

    Det viktiga är att lära sig förstå sig själv bättre över tid.

    För när vi börjar förstå våra egna reaktioner börjar vi också minska den makt de har över våra beslut.


    Och det är där verklig utveckling börjar.

    Vill du förstå varför feedback eller kritik påverkar dig som den gör och hur dina reaktionsmönster påverkar din utveckling? Läs mer om Feedbackstiltestet.

    Var den här artikeln hjälpsam?
    JaNej

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *