Modet att synas

Förändrar dina vanor ditt liv?

Jag har skrivit tidigare om disciplin, men den senaste tiden har jag börjat tänka mer på vanor och hur små dagliga handlingar kan förändra ditt liv.

För många människor låter disciplin begränsande. Det kan kännas som att tvinga sig själv att göra saker man egentligen inte vill göra. Därför har jag börjat se på det på ett annat sätt. I stället för att fokusera på disciplin fokuserar jag på vanor.

Två böcker har påverkat mitt sätt att tänka mer än de flesta när det gäller vanor och personlig utveckling: Atomic Habitsav James Clear och The Slight Edge av Jeff Olson. Även om de närmar sig ämnet på olika sätt pekar båda på samma sanning: små handlingar, upprepade konsekvent över tid, kan skapa anmärkningsvärda resultat.

I många år sökte jag motivation. Varje gång jag kände mig fast satte jag upp nya mål, gjorde nya planer och letade efter sätt att bli inspirerad igen. Problemet var att motivationen alltid verkade vara tillfällig. Den fungerade ett tag, ibland några veckor, ibland några månader, och sedan försvann den.

Till slut insåg jag att motivation är en fantastisk känsla, men en svag grund. Vanor är mycket starkare.

I dag ligger mitt fokus inte på att känna mig motiverad. Mitt fokus ligger på att bygga vanor som naturligt leder vidare till nästa handling.

Ett av de mest användbara begreppen jag har lärt mig från Atomic Habits är habit stacking, alltså att koppla ihop vanor. Tanken är enkel: en vana blir startsignalen för nästa.

Min morgonrutin följer den principen. Jag vaknar, gör min morgonrutin, väger mig, klär på mig, dricker ett glas vatten, tar på mig skorna, startar ett ljudprogram och går ut på en promenad.

Promenaden är egentligen inte målet. Målet är att följa ordningen. Varje liten handling leder naturligt vidare till nästa.

När jag kommer hem förbereder jag frukost samtidigt som jag fortsätter lyssna på ljudprogrammet. Efter frukosten plockar jag undan disken, sätter mig ner och börjar läsa.

Den läsvanan har blivit en av de mest värdefulla delarna av min dag.

Varje morgon lägger jag ungefär 90 minuter på att läsa och studera. Just nu läser jag How to Win Friends and Influence People och går igenom markeringar från The Magic of Thinking Big, The Slight Edge och Atomic Habits.

90 minuter kanske inte låter så mycket, men under ett år blir de där 90 minuterna mer än 547 timmar.

Det motsvarar nästan fjorton hela arbetsveckor investerade i lärande och personlig utveckling. Det är tillräckligt med tid för att läsa och studera någonstans mellan 35 och 55 böcker, beroende på deras längd och komplexitet.

Tänk på det en stund.

Hur tror du att ditt liv skulle förändras om du under det kommande året studerade 35 till 55 böcker om ledarskap, kommunikation, vanor, psykologi, personlig utveckling eller framgång?

Tror du att du skulle tänka annorlunda? Tror du att du skulle fatta andra beslut? Tror du att du skulle se möjligheter som du i dag missar?

Jag är övertygad om det.

En annan vana jag har börjat införa är att journalföra mina dagar. Det är något jag har läst om i flera böcker om personlig utveckling, och John Maxwell pratar också om värdet av reflektion. Men för mig är det fortfarande en ny vana.

Tidigare läste jag ofta böcker utan att stanna upp tillräckligt länge för att reflektera, skriva ner tankar och faktiskt använda det jag lärde mig. Nu har jag börjat skriva ner vad jag gör, vart min tid tar vägen och vad jag faktiskt lär mig av materialet jag studerar.

En av de största överraskningarna var att upptäcka att jag hade mer tillgänglig tid än jag trodde. När jag började följa upp mina dagar kunde jag tydligt se vad som förde mig framåt och vad som inte gjorde det.

Många av oss tror att vi inte har tillräckligt med tid. Men ibland är det verkliga problemet inte tiden. Det är att vi inte vet vart tiden tar vägen.

Det här hänger direkt ihop med en av kärnidéerna i The Slight Edge: små handlingar spelar roll.

De små saker vi gör varje dag känns ofta obetydliga i stunden. Att läsa tio sidor. Att lyssna på ett ljudprogram. Att gå en promenad. Att lägga några minuter på att lära sig något nytt.

Ingen av de handlingarna känns som att den förändrar ett liv direkt. Men över tid byggs de på varandra.

Samma princip fungerar åt andra hållet. Om vi slutar lära oss, slutar växa och slutar investera i oss själva sker tillbakagången ofta så gradvis att vi knappt märker den.

Det är därför jag tror att vanor är mycket viktigare än motivation. Motivation kommer och går. Vanor består. Och över tid formar de vanorna den person vi blir.

Många människor lägger år på att försöka förändra sina omständigheter, samtidigt som de ignorerar de dagliga handlingar som skapar just de omständigheterna.

Verklig förändring börjar oftast mycket mindre.

Den börjar med en enda vana.

Sedan en till.

Och en till.

Målet är inte att bli perfekt över en natt. Målet är helt enkelt att röra sig framåt, ett litet steg i taget.

I min nästa blogg kommer jag att utforska något jag har förstått i många år, men som jag har börjat närma mig på ett annat sätt: böcker, lärande och skillnaden mellan att bara läsa en bok och att verkligen studera den.

Relaterad läsning: Vanor blir lättare att hålla fast vid när vi förstår vad disciplin egentligen är. Läs: Disciplin är inte vad de flesta tror.

Vill du förstå vad som håller din motivation levande och hjälper dig att hålla fast vid de vanor som för dig framåt? Läs mer om Målstiltestet.

Inspirerar det dig – eller får det dig att känna att du ligger efter?

Ibland ser vi någon annans hem, semester, företag eller livsstil och börjar undra varför vårt eget liv inte ser ut så.

Deras liv verkar lyckligt och fulländat. Vårt eget kan kännas vardagligt i jämförelse.

Men vad är det egentligen vi jämför?

Bilden är inte hela livet

Sociala medier visar utvalda ögonblick. Vi ser bilderna och de delar någon väljer att dela. Vi ser inte nödvändigtvis hur livet ser ut utanför de ögonblicken.

När vi jämför hela vårt eget liv med någon annans bästa stunder kan vi börja känna oss missnöjda med vår egen situation, utifrån en bild som aldrig var komplett.

Jag tror att det är något vi behöver komma ihåg när vi ser på andra människors liv. Bilden kan visa något verkligt, men den visar inte allt.

När det kan vara värdefullt att se på andra

Samtidigt behöver det inte vara något negativt att se på någon som har uppnått något vi själva vill uppnå.

Kanske har personen byggt ett företag, utvecklat en färdighet eller skapat möjligheten att resa mer. Kanske hjälper något i deras liv oss att se en möjlighet i vårt eget.

Det kan bli inspiration.

Skillnaden ligger ofta i känslan det skapar och i vad vi gör efteråt. Ser jag på det och tänker: ”Varför har de det där och inte jag?” Eller tänker jag: ”Om det är möjligt för dem kanske jag också kan börja röra mig i den riktningen?”

De tankarna kan föra oss åt olika håll.

Vad lämnar det kvar hos dig?

Jag tror inte att vi behöver sluta titta på vad andra gör. Men jag tror att det hjälper att lägga märke till hur det påverkar oss.

Efter att ha scrollat en stund, känner jag mig inspirerad att agera? Har jag sett något användbart? Eller känner jag mig framför allt missnöjd med mitt eget liv?

För mig kan material om personlig utveckling och hur vi kan växa ge idéer, påminnelser och nya sätt att tänka. Det är något helt annat än att scrolla och avsluta med känslan av att mitt eget liv inte räcker till.

Vi kan vara öppna för inspiration och samtidigt ifrågasätta bilden vi ser.

Om något uppmuntrar oss att arbeta mot våra egna drömmar kan det vara värdefullt. Men om vi hela tiden jämför hela vårt liv med några få utvalda ögonblick ur någon annans, är det värt att lägga märke till vad den jämförelsen gör med oss.

Relaterad läsning: Det vi återkommande tittar på, läser och lyssnar på kan påverka hur vi ser på våra egna liv. Läs: Din mentala kost formar din framtid

En bra inkomst är inte samma sak som frihet

En person kan ha en bra inkomst och ändå ha väldigt lite kontroll över sin tid. En person kan äga ett företag och ändå känna sig bunden till kunder, uppdrag och behovet av att hela tiden skapa nya inkomster.

Det är något jag har funderat på. För att tjäna pengar och att ha frihet är inte alltid samma sak.

När inkomsten är beroende av din tid

När jag var yngre såg jag i stort sett två sätt att tjäna pengar. Antingen blev man anställd eller så blev man egenföretagare. Ville man ha en inkomst arbetade man. Ville man ha mer arbetade man mer, blev bättre på det man gjorde eller startade eget.

Senare började jag förstå skillnaden mellan att tjäna pengar på den tid vi säljer och att bygga något som kan skapa inkomster utöver de exakta timmar vi själva arbetar.

Det förändrade hur jag såg på tid.

Som anställd är det vanligtvis någon annan som bestämmer många delar av ditt schema. Som egenföretagare kan du ha större frihet på vissa områden. Men kunder, deadlines och uppdrag kan fortfarande styra en stor del av din dag.

Det är inget fel med någon av vägarna. Men att äga ett företag betyder inte automatiskt att du äger mer av din tid.

Vad kan jag själv välja?

För mig har frågan kommit att handla mindre om inkomsten i sig och mer om vilka valmöjligheter jag har.

Har jag tillräcklig kontroll över min tid för att kunna leva på ett sätt som känns meningsfullt för mig? Vad är jag beroende av? Vad skulle hända om den situationen förändrades?

Tid är inte bara något vi använder till arbete. Det är tid med familjen, tid för hälsan, tid för lärande och tid för det vi vill uppleva i livet.

Jag kan trivas med det jag gör och ändå vilja ha större valfrihet kring de sakerna.

Att skapa fler valmöjligheter

Det här betyder inte att man måste lämna sitt jobb eller förändra allt på en gång. Ett alternativ kan börja med att lära sig en färdighet, utveckla bättre ekonomiska vanor eller långsamt bygga ett projekt vid sidan av det man redan gör.

Poängen är inte att alla ska göra samma sak. Poängen är att fundera över vad som kan ge oss fler valmöjligheter i framtiden.

Om jag trivs med mitt jobb vill jag stanna för att jag själv vill det. Om jag driver ett företag vill jag förstå om det faktiskt ger mig den frihet jag hoppades på.

För mig kan en bra inkomst vara värdefull. Men jag vill också ha tid att leva det liv jag arbetar för att bygga.

Relaterad läsning: Att skapa fler valmöjligheter kan börja med att investera i sin egen kunskap och sina färdigheter. Läs: Din bästa investering

När du tappar drivkraften

Det fanns en period i mitt liv då jag knappt kunde vänta på att få gå upp på morgonen.

Jag var fylld av energi kring det jag höll på att bygga. Jag gick på möten, lyssnade på flera utbildningsprogram varje dag, läste konstant och lade ner otaliga timmar på personlig utveckling. Men framför allt älskade jag att hjälpa andra människor att sträva mot sina mål och drömmar. Det kändes inte som arbete. Det kändes meningsfullt.

När jag ser tillbaka inser jag hur mycket energi och entusiasm jag hade under den perioden i mitt liv. Sedan förändrades något.

En rad upplevelser med människor som jag litade djupt på påverkade mig mycket mer än jag förstod just då. För att vara tydlig: jag tar fullt ansvar för de beslut jag fattade. Valen var mina. Det var de alltid. Men vägledningen, påverkan och besvikelsen som följde lämnade ett avtryck som stannade kvar i mig i flera år.

Det som överraskade mig mest var inte det som hände. Det var det som hände efteråt.

Jag tappade min drivkraft.

Passionen som hade drivit mig i flera år verkade försvinna. Aktiviteter som tidigare hade inspirerat mig började plötsligt skapa motstånd. Jag ville inte lyssna på utbildningsmaterial. Jag ville inte gå på möten. Böckerna som tidigare hade väckt min nyfikenhet blev liggande oöppnade i bokhyllan.

Det var inte så att jag plötsligt hade slutat tycka om personlig utveckling. Det var inte så att jag hatade affärsmiljön. Det var inte ens så att jag hade slutat tro på utveckling. Problemet var att mitt sinne hade kopplat de upplevelserna till dessa negativa känslor.

I flera år försökte jag få tillbaka den där drivkraften. Jag läste böcker om motivation. Jag studerade målsättning. Jag lärde mig om vanor, tankesätt, framgångsprinciper och hur hjärnan fungerar. Ibland hittade jag ett nytt sätt att tänka som verkade lovande. Det fungerade i några månader, och jag kunde känna hur momentum började byggas upp igen.

Sedan försvann det. Och jag stod återigen vid startlinjen.

Om du någon gång har upplevt något liknande vet du hur frustrerande det kan vara. Särskilt när du minns vem du brukade vara. Du vet vad du är kapabel till. Du vet hur det känns att ha driv. Du vet hur det känns att vakna med förväntan inför framtiden. Men ändå verkar du inte kunna hitta tillbaka dit.

Länge trodde jag att svaret var att hitta ett större mål, ett starkare syfte eller mer motivation. Så jag fortsatte att söka. Jag läste fler böcker, lyssnade på fler råd och provade olika system och metoder.

Men till slut började jag ifrågasätta något.

Tänk om jag ställde fel fråga?

I stället för att fråga: ”Vad är mitt syfte?” kanske jag borde ha frågat: ”Vem vill jag bli?” Den förändringen gjorde stor skillnad.

Nyligen, när jag reflekterade över den här resan, bestämde jag mig för att gå tillbaka till några av de böcker jag hade samlat på mig under de senaste tjugo åren. Mina bokhyllor är fyllda med böcker om ledarskap, personlig utveckling, framgång, motivation, kommunikation och psykologi.

En av böckerna som stack ut var Atomic Habits av James Clear. Jag hade läst den tidigare. Men den här gången såg jag på den på ett annat sätt.

Det som fastnade hos mig var inte diskussionen om vanor. Det var fokuset på identitet. Idén att varaktig förändring inte börjar med mål. Den börjar med personen du vill bli.

Det konceptet träffar mig mycket mer än ännu en övning i målsättning någonsin hade kunnat göra.

Om någon vill uppnå ekonomisk frihet kanske den första frågan inte är: ”Hur blir jag ekonomiskt fri?”

Kanske är den bättre frågan: ”Vilken typ av person skapar ekonomisk frihet?”

Hur tänker den personen? Hur använder den personen sin tid? Vilka vanor tränar den på konsekvent? Hur reagerar den personen när saker inte går enligt plan?

Samma fråga kan ställas kring nästan vilket mål som helst i livet. Innan vi fokuserar på resultatet kanske vi borde fokusera på att bli den person som är kapabel att skapa det resultatet.

Kommer det här sättet att fungera för alla? Förmodligen inte. Och det är en viktig poäng.

Vi är alla olika. Vi har olika bakgrund, olika personligheter, olika erfarenheter och olika utmaningar. De verktyg som hjälper en person framåt kanske inte hjälper en annan person alls. Och det är helt okej.

Målet är inte att hitta en lösning som fungerar för alla. Målet är att hitta det som fungerar för dig.

För mig har den här insikten varit hjälpsam eftersom den flyttade min uppmärksamhet från att ständigt leta efter motivation till att bygga en starkare grund. I stället för att jaga en känsla försöker jag fokusera på att bli den typ av person jag vill vara.

Sanningen är att vi alla går igenom perioder då vi kämpar. Vi tappar självförtroende. Vi tappar momentum. Vi ifrågasätter oss själva. Vi undrar om vi någonsin kommer att hitta tillbaka till vår passion igen.

Men kanske finns svaret inte alltid i att titta längre fram. Ibland finns svaret i att titta djupare. Att ställa andra frågor. Att utmana gamla antaganden. Och att komma ihåg att utveckling inte alltid handlar om att hitta den perfekta vägen.

Ibland handlar det helt enkelt om att ta nästa steg och fortsätta framåt.

Om du har kämpat med att hitta tillbaka till din drivkraft, ditt syfte eller din motivation hoppas jag att den här reflektionen ger dig något att fundera över. Inte för att den innehåller alla svar. Utan för att den kanske hjälper dig att ställa en annan fråga.

Och ibland är en annan fråga exakt där förändring börjar.

Relaterad läsning: Att tappa drivkraften kan väcka tvivel och osäkerhet, men små dagliga handlingar kan också hjälpa dig att hitta tillbaka. Läs: Rädsla och tvivel är en del av utveckling och Ändrar dina vanor ditt liv?

Vill du förstå vad som verkligen driver dig och hur du hittar tillbaka till riktningen när motivationen försvinner? Läs mer om Målstiltestet.

Det som finns inom dig

När människor hör orden personlig utveckling kan de ibland undra:

”Betyder det att jag måste förändra den jag är?”

”Är jag inte redan tillräckligt bra?”

Personlig utveckling handlar inte om att bli någon annan. Det handlar inte om att förkasta den du är i dag eller ersätta din personlighet med en annan.

Jag ser det snarare som en skulptör som arbetar med lera.

Leran har redan substans, karaktär och potential. Skulptören ersätter den inte, utan arbetar varsamt med det som redan finns och låter gradvis formen träda fram.

Så ser jag på personlig utveckling: inte som att skapa en ny person, utan som att ta fram mer av den person som redan finns inom dig.

Ta fram det som redan finns inom dig

Vi har alla styrkor, förmågor, drömmar och egenskaper som kanske ännu inte har utvecklats fullt ut.

En del kan vara dolda bakom rädsla, tvivel, gamla vanor eller tidigare erfarenheter. Andra behöver helt enkelt uppmärksamhet, övning och rätt verktyg för att kunna växa.

Personlig utveckling hjälper oss att ta fram dessa egenskaper.

Det kan handla om att läsa, lära sig nya färdigheter, reflektera över sitt beteende eller bli mer medveten om hur man tänker och reagerar. Det kan också handla om att förstå sin personlighet – sina naturliga styrkor, sina tendenser och de mönster som ibland håller en tillbaka.

Det betyder inte att du ska bli en annan person.

Det betyder att du kan bli en starkare, klokare och mer medveten version av dig själv.

Utveckling kräver också förändring

Personlig utveckling betyder inte att allt hos oss ska förbli precis som det är.

Vi kan behöva förändra vanor som begränsar oss. Vi kan behöva förbättra hur vi kommunicerar, reagerar under press, behandlar andra människor eller leder oss själva genom svåra situationer.

Men att förändra ett beteende är inte samma sak som att förkasta den man är.

Att utveckla disciplin – eller skapa bättre vanor, som jag föredrar att se det – betyder inte att du saknade värde tidigare. Att bli mer tålmodig, modig eller eftertänksam betyder inte heller att du blir någon annan.

Det betyder att du fortsätter att forma det som redan finns.

Vi blir aldrig helt färdiga

En skulptur kan så småningom betraktas som färdig. Människor är annorlunda.

Det finns alltid mer vi kan lära oss om hur vi tänker, agerar, hanterar utmaningar, bygger relationer och stöttar människorna omkring oss.

Vi kan utveckla nya färdigheter och återupptäcka drömmar som kanske har begravts under vardagens ansvar.

Den vi är i dag sätter inte gränsen för den vi kan bli.

Börja med att förstå dig själv

Det är svårt att forma något vi inte förstår.

Självinsikt ger oss en tydligare bild av våra styrkor, vår personlighet och de mönster som kan hålla oss tillbaka.

Ett personlighetstest kan inte tala om vem du måste bli. Men det kan hjälpa dig att tydligare förstå vem du redan är – och var det kan finnas ytterligare potential som väntar på att utvecklas.

Du är inte ett problem som behöver lösas.

Du är en person som kan fortsätta att lära, växa och ta fram mer av det som redan finns inom dig.

Leran finns redan där. Frågan är vad du väljer att forma av den.

Vill du förstå mer om de styrkor och naturliga tendenser du redan bär på? Utforska Core Color-testet.

Relaterad läsning: Personlig utveckling blir enklare när vi förstår både vilka vi är och vilka vanor som formar oss. Läs Förstå dig själv först och Förändrar dina vanor ditt liv?.