·

Inspirerar det dig – eller får det dig att känna att du ligger efter?

Kvinna tittar eftertänksamt på resebilder i sin mobiltelefon hemma.

Ibland ser vi någon annans hem, semester, företag eller livsstil och börjar undra varför vårt eget liv inte ser ut så.

Deras liv verkar lyckligt och fulländat. Vårt eget kan kännas vardagligt i jämförelse.

Men vad är det egentligen vi jämför?

Sociala medier visar utvalda ögonblick. Vi ser bilderna och de delar någon väljer att dela. Vi ser inte nödvändigtvis hur livet ser ut utanför de ögonblicken.

När vi jämför hela vårt eget liv med någon annans bästa stunder kan vi börja känna oss missnöjda med vår egen situation, utifrån en bild som aldrig var komplett.

Jag tror att det är något vi behöver komma ihåg när vi ser på andra människors liv. Bilden kan visa något verkligt, men den visar inte allt.

Samtidigt behöver det inte vara något negativt att se på någon som har uppnått något vi själva vill uppnå.

Kanske har personen byggt ett företag, utvecklat en färdighet eller skapat möjligheten att resa mer. Kanske hjälper något i deras liv oss att se en möjlighet i vårt eget.

Det kan bli inspiration.

Skillnaden ligger ofta i känslan det skapar och i vad vi gör efteråt. Ser jag på det och tänker: ”Varför har de det där och inte jag?” Eller tänker jag: ”Om det är möjligt för dem kanske jag också kan börja röra mig i den riktningen?”

De tankarna kan föra oss åt olika håll.

Jag tror inte att vi behöver sluta titta på vad andra gör. Men jag tror att det hjälper att lägga märke till hur det påverkar oss.

Efter att ha scrollat en stund, känner jag mig inspirerad att agera? Har jag sett något användbart? Eller känner jag mig framför allt missnöjd med mitt eget liv?

För mig kan material om personlig utveckling och hur vi kan växa ge idéer, påminnelser och nya sätt att tänka. Det är något helt annat än att scrolla och avsluta med känslan av att mitt eget liv inte räcker till.

Vi kan vara öppna för inspiration och samtidigt ifrågasätta bilden vi ser.

Om något uppmuntrar oss att arbeta mot våra egna drömmar kan det vara värdefullt. Men om vi hela tiden jämför hela vårt liv med några få utvalda ögonblick ur någon annans, är det värt att lägga märke till vad den jämförelsen gör med oss.

Relaterad läsning: Det vi återkommande tittar på, läser och lyssnar på kan påverka hur vi ser på våra egna liv. Läs: Din mentala kost formar din framtid

Var den här artikeln hjälpsam?
JaNej

Similar Posts

  • |

    Läser du böcker – eller äger du dem bara?

    En bok kan vara många saker.

    Den kan vara något vackert att ha i bokhyllan. Den kan vara något du samlar på, organiserar och känner dig stolt över att äga. Kanske har du 200 böcker, 300 böcker eller ännu fler, prydligt uppställda i ditt bibliotek, nästan utan ett enda märke.

    Och det är inget fel med det. Vissa böcker är speciella. Vissa är signerade. Vissa har personlig betydelse. Vissa är värda att bevara rena och orörda.

    Men när vi pratar om böcker inom personlig utveckling, ledarskap, kommunikation, vanor eller tillväxt, tror jag att vi behöver ställa en annan fråga.

    Varför köpte vi boken från början?

    Var det för att bokhyllan skulle se bättre ut, eller var det för att vi ville lära oss något, förändra något, förstå något eller bli bättre inom något område i livet?

    Enligt mig är en bok inte bara något man äger. En bok är ett verktyg.

    Någon kan ha lagt år, ibland årtionden, på att bygga upp den kunskap, erfarenhet, de berättelser, lärdomar, misstag och insikter som till slut hamnade på de där sidorna. I vissa fall kan en bok representera en stor del av en människas livsverk, sammanfattat på 200 eller 300 sidor.

    När du öppnar den boken läser du inte bara ord. Du får tillgång till någons erfarenhet. Du får tillgång till idéer som det kanske tog flera år för personen att förstå. Och du kan ta del av de idéerna på bara några timmar.

    Det är kraftfullt, men bara om vi använder boken.

    Jag vet att många är försiktiga med sina böcker. De vill inte skriva i dem. De vill inte vika en sida. De vill inte stryka under något. Kanske fick de lära sig som barn att vara rädda om böcker, och självklart finns det ett värde i att ta hand om saker.

    Men om boken är ett verktyg för din utveckling, då tror jag inte att du ska vara rädd för att använda den.

    Skriv i den. Stryk under viktiga meningar. Vik en sida om du behöver. Skriv anteckningar i marginalen. Markera de delar som utmanar dig, inspirerar dig eller får dig att stanna upp och tänka.

    Var lite vild med den.

    För syftet med boken är inte bara att den ska vara i perfekt skick. Syftet med boken är att hjälpa dig att växa.

    Självklart finns det undantag. Jag har böcker som jag inte skriver i. Jag har signerade böcker från författare som är speciella för mig, och dem lämnar jag orörda. Men när jag verkligen vill studera en bok har jag ofta ett annat exemplar som jag använder som arbetsverktyg.

    Det är skillnaden för mig. Vissa böcker är minnessaker. Andra böcker är verktyg. Och när en bok är ett verktyg vill jag använda den fullt ut.

    I dag använder jag ofta flera versioner av samma bok. Jag kan ha den fysiska boken. Jag kan ha Kindle-versionen. Och ibland lyssnar jag också på ljudboken.

    Till exempel innehåller Atomic Habits så många användbara idéer att det inte räcker för mig att läsa den en gång. Jag kan läsa boken på 10 eller 12 timmar, men det betyder inte att jag har tagit till mig allt som James Clear har lagt in i den.

    Det är stor skillnad mellan att avsluta en bok och att verkligen lära sig av den.

    Därför tycker jag om att använda markeringar, anteckningar och repetition. Med Kindle kan jag markera viktiga avsnitt, exportera mina markeringar och sedan sätta mig ner senare och studera dem mer noggrant. Med en ljudbok kan jag lyssna medan jag promenerar, kör bil eller förbereder frukost. Med en fysisk bok kan jag markera sidorna och skriva mina egna tankar direkt bredvid författarens idéer.

    Varje format ger mig ett annat sätt att komma i kontakt med materialet. Och det leder till en annan viktig punkt: en bok är inte bara ett läsverktyg. Den kan också vara ett reflektionsverktyg.

    När jag läser en bra bok om personlig utveckling eller ledarskap vill jag inte bara fråga: ”Vad sa författaren?” Jag vill också fråga: Hur kan det här tillämpas i mitt liv? Var gör jag redan detta? Var gör jag det inte? Vad borde jag förändra? Vad är en sak jag kan börja använda redan i dag?

    Det är där det verkliga värdet börjar.

    För att läsa en bok förändrar inte automatiskt ditt liv. Att studera den kan göra det. Att använda den kan göra det. Att återvända till den kan göra det. Att lära ut den till någon annan kan göra det.

    Ett annat kraftfullt sätt att använda en bok är att studera den tillsammans med andra.

    Det kan göras i en mastermind-grupp, en studiegrupp, ett team eller till och med tillsammans med en enda vän. För en tid sedan gjorde jag och en vän precis det. Vi valde en bok, läste ett kapitel varje vecka och träffades sedan i ett videomöte på en timme för att diskutera kapitlet.

    Syftet var inte bara att prata om kapitlet. Syftet var att fråga vad idéerna betydde, hur de kunde tillämpas i våra liv och hur vi kunde använda dem praktiskt i vardagen och i business.

    Den typen av samtal kan göra en bok mycket mer värdefull. Du får höra en annan persons perspektiv. Du får förklara dina egna tankar. Du tvingas tänka djupare kring det du har läst. Och ibland är det då boken verkligen börjar bli användbar.

    Om du bygger en organisation, leder människor, utvecklar dig själv eller hjälper någon annan att växa, kan böcker bli praktiska verktyg. En bok som The Magic of Thinking Big, en bok av John Maxwell eller en annan ledarskapsbok kan vara något du läser för egen del, men också något du rekommenderar eller lånar ut till någon som precis har börjat sin egen resa.

    Men om du ska rekommendera en bok hjälper det att du själv har studerat den. Inte bara läst den en gång. Studerat den.

    För då vet du varför den är viktig. Du vet vilka delar som är användbara. Du vet vilka frågor den väcker. Du vet hur den kan hjälpa någon att tänka annorlunda.

    Därför tror jag att frågan ”Vad är en bok?” är viktigare än den först verkar.

    För vissa människor är en bok dekoration. För andra är den underhållning. För vissa är den ett samlarobjekt. För andra är den ett verktyg.

    Inget av de svaren är automatiskt fel. Men jag tror att vi behöver vara ärliga med oss själva.

    När det gäller böcker om utveckling, ledarskap, vanor, kommunikation eller framgång, varför köper vi dem? Köper vi dem främst för att äga dem, eller köper vi dem för att använda dem?

    För om målet är utveckling behöver boken bli mer än något som står i en bokhylla. Den behöver bli en del av processen.

    Kanske betyder det att skriva i den. Kanske betyder det att markera. Kanske betyder det att lyssna på den mer än en gång. Kanske betyder det att exportera dina anteckningar och studera dem. Kanske betyder det att diskutera den med någon annan. Kanske betyder det att ta en idé och använda den under nästa vecka.

    Poängen är inte att alla måste använda böcker på samma sätt.

    Poängen är att fundera över om varje bok verkligen behöver behandlas som något ömtåligt, särskilt när det verkliga värdet inte ligger i att hålla sidorna perfekta.

    Det verkliga värdet ligger i vad boken hjälper dig att förstå, förändra och använda.

    Så nästa gång du plockar upp en bok, särskilt en bok om personlig utveckling eller ledarskap, fråga dig själv: Vad är den här boken till för?

    Är det något jag vill bevara i perfekt skick?

    Eller är det något jag vill använda?

    För mig är många av mina böcker verktyg.

    Och ett verktyg är till för att användas.

    Vill du förstå vad som hjälper dig att omsätta det du lär dig i handling och fortsätta utvecklas i den riktning du vill? Läs mer om Målstiltestet.

    Var den här artikeln hjälpsam?
    JaNej
  • | |

    Förstå dig själv först

    Personlig utveckling kopplas ofta till böcker, vanor, disciplin, mål, ledarskap och att ta action. Allt det är viktigt.

    Men jag tror att det finns en del som är lätt att missa.

    Att förstå sig själv.

    För om vi inte förstår oss själva blir det mycket svårare att förstå varför vi agerar som vi gör, varför vissa vanor fungerar för oss och andra inte, varför vissa mål motiverar oss medan andra skapar motstånd, och varför kommunikationen med andra människor ibland blir svårare än den behöver vara.

    Det är en av anledningarna till att jag tror att självinsikt är en så viktig grund för personlig utveckling.

    Vi kan läsa en bra bok. Vi kan lyssna på goda råd. Vi kan sätta mål. Vi kan bestämma oss för att förändras. Men om vi inte förstår oss själva kan vi ändå försöka bygga vårt liv på ett sätt som egentligen inte passar hur vi fungerar.

    Det betyder inte att personlighet ska bli en ursäkt. Det betyder inte att vi ska säga: ”Sådan är jag bara”, och undvika att växa.

    Det betyder tvärtom.

    När vi förstår oss själva bättre kan vi växa på ett smartare sätt.

    När vi till exempel pratar om vanor är det lätt att tro att samma metod borde fungera för alla. Gå upp tidigare. Följ samma rutin. Använd samma system. Sätt samma typ av mål. Mät utvecklingen på samma sätt.

    Men människor är olika. Vissa motiveras av struktur. Andra behöver mer flexibilitet. Vissa drivs av resultat. Andra behöver mening och sammanhang. Vissa gillar detaljerade planer. Andra känner sig låsta av för många detaljer. Vissa människor agerar snabbt och justerar efter hand. Andra behöver tid att tänka innan de agerar.

    Inget av detta är rätt eller fel. Det är bara olika.

    Därför tror jag att personlighetstester och personlighetsverktyg kan vara värdefulla. Inte för att de definierar allt om oss, utan för att de kan ge oss ett språk för sådant vi kanske redan känner, men ännu inte har förstått tydligt.

    Ett bra personlighetsverktyg placerar inte en människa i ett fack. Det hjälper en människa att förstå det fack hon kanske redan har levt i utan att märka det.

    När vi börjar förstå vår egen personlighetsstil kan vi börja ställa bättre frågor.

    Varför reagerar jag så här? Varför undviker jag vissa saker? Varför får jag energi av vissa situationer och tappar energi i andra? Varför kommunicerar jag bra med vissa människor men har svårare med andra? Varför inspirerar vissa mål mig, medan andra känns tunga även när de är viktiga?

    De här frågorna kan skapa verkligt värde.

    För personlig utveckling handlar inte bara om att pressa hårdare. Ibland handlar det om att förstå bättre.

    Om en person sätter ett mål på ett sätt som inte passar personligheten kan målet vara bra, men tillvägagångssättet kan vara fel. Då kan personen bli frustrerad och tro att det saknas disciplin, motivation eller viljestyrka.

    Men kanske är det verkliga problemet inte målet. Kanske är det verkliga problemet systemet runt målet.

    En person kan behöva mer struktur. En annan kan behöva mer frihet. En person kan behöva ansvarstagande och uppföljning. En annan kan behöva en tydlig personlig anledning. En person kan behöva en detaljerad plan. En annan kan behöva ett enkelt första steg.

    Samma mål kan kräva olika vägar beroende på personen.

    Det är en av anledningarna till att jag tror att självinsikt kan göra vanor starkare. När vi förstår oss själva bättre kan vi designa vanor som har större chans att hålla över tid.

    Vi kan sluta kopiera allt från andra och börja fråga oss själva:

    Vad fungerar för mig? Vilken typ av miljö hjälper mig? Vad brukar stoppa mig? Vad ger mig energi? Vad får mig att tappa fokus? Vilken typ av stöd behöver jag?

    Det är inte svaghet. Det är visdom.

    Samma sak gäller kommunikation.

    Många konflikter uppstår inte för att människor är dåliga människor. De uppstår för att människor ser saker olika, bearbetar information olika, fattar beslut olika och kommunicerar olika.

    En person kan prata direkt och tycka att den är tydlig. En annan person kan uppleva samma tydlighet som press.

    En person kan behöva fakta och detaljer innan den fattar ett beslut. En annan vill först se helhetsbilden.

    En person vill agera snabbt. En annan behöver tid för att reflektera.

    En person visar omtanke genom att lösa problem. En annan visar omtanke genom att lyssna.

    När vi inte förstår de här skillnaderna är det lätt att missförstå varandra. Vi kan tycka att någon är svår, ointresserad, för långsam, för intensiv, för känslomässig, för kall, för detaljerad eller för slarvig.

    Men ibland är personen helt enkelt bara annorlunda än vi är.

    När vi förstår personlighetsstilar kan vi bli bättre på att möta människor där de är. Det kan hjälpa på jobbet. Det kan hjälpa i ledarskap. Det kan hjälpa i företagande. Det kan hjälpa i vänskap. Det kan hjälpa i familjelivet. Det kan även hjälpa med barn, eftersom ett barn kanske inte kommunicerar, lär sig eller reagerar på samma sätt som föräldern.

    Om vi bara kommunicerar från vår egen stil kan vi missa den andra personen. Men om vi lär oss att förstå den personens stil kan vi hitta ett bättre sätt att nå fram.

    Det betyder inte att vi måste förändra vilka vi är. Det betyder att vi blir mer medvetna om hur vårt budskap tas emot.

    För mig är det en av de starkaste anledningarna till att lära sig mer om personlighet. Det hjälper oss att förstå oss själva, men det hjälper oss också att förstå andra.

    Och när vi förstår andra bättre dömer vi ofta mindre och kommunicerar bättre.

    Självklart är ett personlighetstest inte hela sanningen om en människa. Inget test kan förklara allt. Människor är komplexa. Vi har olika erfarenheter, värderingar, vanor, bakgrund, rädslor, styrkor och drömmar.

    De flesta av oss är också en kombination av flera olika stilar. Vi är inte bara en sak.

    Det är viktigt att komma ihåg.

    Ett personlighetsverktyg ska användas som en guide, inte som en etikett. Det ska öppna för reflektion, inte stänga samtalet. Det ska hjälpa oss att växa, inte begränsa vem vi kan bli.

    Därför tror jag att det verkliga värdet inte bara ligger i att göra ett test. Värdet ligger i vad vi gör med insikten efteråt.

    Reflekterar vi över den? Känner vi igen mönster? Använder vi den för att förbättra våra vanor? Använder vi den för att kommunicera bättre? Använder vi den för att sätta mål på ett sätt som passar oss bättre? Använder vi den för att förstå andra människor med mer tålamod?

    Det är där utvecklingen börjar.

    Jag tror också att det kan vara värdefullt att återkomma till självinsikt över tid. Vi blir kanske inte en helt annan person, men vi växer. Vi går igenom nya erfarenheter. Vi utvecklar nya färdigheter. Vi mognar på vissa områden. Vi kan upptäcka mönster som vi inte såg tidigare.

    Därför är självinsikt inte något vi gör en gång och sedan är klara med. Det är något vi återvänder till.

    Ju mer vi lär oss om oss själva, desto bättre rustade blir vi att bygga det liv vi vill ha.

    Om vi vill ha bättre vanor hjälper det att förstå vilken typ av struktur som stödjer oss. Om vi vill ha bättre mål hjälper det att förstå vad som verkligen motiverar oss. Om vi vill ha bättre kommunikation hjälper det att förstå hur vi naturligt uttrycker oss och hur andra kan ta emot det. Om vi vill ha bättre relationer hjälper det att förstå att alla inte tänker, känner eller reagerar på samma sätt som vi gör. Om vi vill ha bättre ledarskap hjälper det att förstå både oss själva och de människor vi leder.

    Det är därför jag tror att det inte är en liten sak att förstå sig själv.

    Det är en grund.

    För när vi förstår oss själva kan vi bygga bättre vanor. Vi kan fatta bättre beslut. Vi kan kommunicera med större medvetenhet. Vi kan sätta mål på ett sätt som passar oss bättre. Vi kan sluta kämpa mot delar av oss själva och börja arbeta med oss själva i stället.

    Och när vi förstår oss själva bättre blir vi också bättre på att förstå andra.

    Det kan vara en av de mest värdefulla delarna av personlig utveckling. Inte bara att bli bättre för vår egen skull, utan också att bli lättare att förstå, lättare att arbeta med och bättre på att förstå människorna omkring oss.

    Så innan vi bara frågar oss vilken vana vi borde bygga, vilket mål vi borde sätta eller vilket resultat vi vill skapa, kanske vi också borde fråga:

    Förstår jag mig själv tillräckligt väl för att bygga det här på rätt sätt?

    För ibland är nästa steg i utvecklingen inte bara att göra mer. Ibland är nästa steg att förstå mer.

    Och den förståelsen kan förändra hur vi bygger allt annat.

    Relaterad läsning: Att förstå dig själv kan också hjälpa dig att bygga vanor som passar den du är. Läs: Förändrar dina vanor ditt liv?

    Vill du förstå hur din naturliga personlighet påverkar hur du skapar vanor, sätter mål, kommunicerar och relaterar till andra? Läs mer om Core Color-testet.

    Var den här artikeln hjälpsam?
    JaNej
  • Hur en förändrad tanke påverkar allt

    Kan vi tänka oss till resultat?
    Både ja och nej. Att bara tänka skapar ingen förändring – men att ändra hur du tänker samtidigt som du rör dig i rätt riktning kan absolut göra det.

    Våra sinnen är otroligt kraftfulla, men ofta begränsade av våra egna mönster. När vi öppnar vårt tänkande utvidgar vi vad som är möjligt och börjar lägga märke till möjligheter som vi en gång trodde var utom räckhåll.

    Vi har alla hört frasen ”Du kan bli vad du vill”. Jag håller inte helt med. Om vi jagar något som går emot våra naturliga styrkor kan vi bli kompetenta – men sällan exceptionella.

    Verklig utveckling börjar när du upptäcker dina styrkor och bygger vidare på dina naturliga talanger. Som ledarskapsexperten John C. Maxwell skriver: ”De viktigaste valen du gör – förutom den naturliga talang du redan har – kommer att skilja dig från andra som bara har talang.”
    (Från hans bok Talent Is Never Enough)

    Framgång definieras inte bara av talang – den formas av dina beslut, din karaktär och din inställning.

    Så börja med ditt tänkande. Utvidga det, anpassa det och agera på det.
    Det är då möjligheten blir till framsteg.

    Vill du förstå dina naturliga styrkor bättre och hur de påverkar hur du tänker, fattar beslut och utvecklas? Läs mer om Core Color-testet.

    Var den här artikeln hjälpsam?
    JaNej
  • |

    När du utvecklas kan dina relationer förändras

    När du börjar arbeta med dig själv kan du märka att något förändras i samtalen omkring dig.

    Du läser, studerar och börjar se på livet på ett annat sätt. Du blir intresserad av utveckling, drömmar, mål och hur du vill att din framtid ska se ut.

    Sedan sätter du dig ner med samma vänner som du alltid har umgåtts med, och det känns inte riktigt likadant längre.

    Det kan fortfarande vara trevligt. Ni kan fortfarande uppskatta att vara tillsammans. Men samtalen kanske inte längre ger dig det de en gång gjorde.

    Kanske vill du prata om något du håller på att lära dig, något du vill bygga eller en möjlighet du har börjat se. Men människorna omkring dig tänker inte på de sakerna på samma sätt.

    Det kan kännas ensamt. Du har börjat se ett annat perspektiv, men det är svårt att förklara det för människor som inte delar det intresset.

    Jag känner igen det här från mitt eget liv. Personlig utveckling har blivit något jag lägger tid på att läsa om och fundera över. Men jag tror inte att någon av mina vänner har börjat läsa den typ av böcker jag pratar om.

    Därför har vi inte nödvändigtvis samma utgångspunkt i våra samtal.

    Ibland kommer de svåraste reaktionerna från människorna som står oss närmast. Familj, vänner eller kollegor.

    De kanske har känt oss sedan barndomen eller skoltiden. De känner den person vi har varit, och det kan bli svårt när vi börjar vilja något annat.

    Vi kan känna att de drar oss tillbaka mot det välbekanta. Samtidigt kan de känna att vi drar oss bort från dem.

    Det kan vara en svår situation. Det är fortfarande trevligt att umgås, men det kan också vara frustrerande när ingen verkar förstå vad vi tänker på eller vart vi vill.

    Att ha ett nytt perspektiv betyder förstås inte att allt vi provar kommer att fungera. Det kanske inte blir som vi hoppas.

    Men vi vill ändå utforska något annat. Vi vill utvecklas. Vi har sett en möjlighet som betyder något för oss.

    Om du bygger något eller arbetar mot dina mål och drömmar tror jag att det hjälper att förstå att människorna omkring dig kanske inte följer med på det sätt du hade hoppats.

    För mig betyder det att återvända till det jag vill göra. Att hålla mina mål och drömmar tydliga i tankarna och fortsätta arbeta mot dem.

    Det kan vara svårt när människorna närmast dig inte förstår din riktning. Men du behöver fortfarande bestämma vad du vill göra med ditt eget liv.

    Relaterad läsning: Människorna omkring oss delar kanske inte den vision vi arbetar mot. Läs: Din vision är din

    Var den här artikeln hjälpsam?
    JaNej
  • |

    Det börjar med dig

    Det är lätt att säga att vi vill ha något annat. Ett bättre jobb. Bättre hälsa. Mer frihet. Ett starkare företag. Personlig utveckling. Vad framgång än betyder för oss. Men det finns en annan fråga som kanske är ännu viktigare: Är vi villiga att bli den person som kan skapa det resultatet? För att vilja något och att vara villig att göra det som krävs är inte alltid samma sak.

    När det bekväma börjar kännas som framsteg

    Ibland hittar vi något som vi är bra på. Vi förstår det. Vi känner oss bekväma med det. Andra ser och uppskattar det vi gör. Kanske ber de oss om råd, uppskattar det vi gör eller börjar till och med se oss som experter. Det är absolut inget fel med det. Men det kan också bli en väldigt bekväm plats att stanna på. Särskilt när uppskattningen blir en del av belöningen. När människor ser oss, uppskattar oss och får oss att känna oss betydelsefulla är det lätt att tänka: Det här måste vara det jag ska fokusera på. Kanske är det så.

    Men det finns en annan fråga som är värd att ställa: Tar det här mig faktiskt dit jag säger att jag vill komma? De två sakerna är inte alltid samma sak. Något kan få oss att känna oss framgångsrika i dag utan att nödvändigtvis föra oss närmare den framtid vi säger att vi vill ha.

    Var ärlig om det som håller dig tillbaka

    Det är här det börjar bli svårt att vara ärlig mot sig själv. Ibland är det vi undviker precis det vi behöver arbeta med. Kanske undviker vi situationer där vi riskerar att bli avvisade. Kanske undviker vi samtal som får oss att känna oss obekväma. Kanske håller vi oss till det vi redan kan eftersom vi skulle känna oss som nybörjare igen om vi började om. Kanske trivs vi i en miljö där vi känner oss trygga och respekterade, samtidigt som vi i det tysta undviker ett annat område där vi vet att vi behöver utvecklas. Det är mycket lättare att fortsätta göra något som får oss att må bra än att se på de delar av oss själva som kanske håller oss tillbaka.

    Jag vet det eftersom jag själv har gjort det. Det finns saker jag känner mig bekväm med att göra och saker som kräver betydligt mer av mig. Det finns dagar då jag mycket hellre håller mig till det jag redan kan än pressar mig själv att göra något som känns obekvämt.

    Men om det obekväma står mellan mig och dit jag vill komma försvinner det inte bara för att jag undviker det.

    Stämmer ditt mål överens med dina handlingar?

    Det är inget fel med att ändra sitt mål. Kanske är det du ville för fem år sedan inte längre viktigt för dig. Kanske har din definition av framgång förändrats. Det är helt okej.

    Framgång behöver inte betyda pengar, status eller att bygga något stort. För en person kan det innebära frihet. För en annan kan det handla om familj, hälsa, att bidra, sinnesro eller helt enkelt att ha större kontroll över sin tid. Men oavsett vilket mål vi har tror jag att vi är skyldiga oss själva att vara ärliga om det.

    Om jag säger att jag vill uppnå ett visst resultat samtidigt som jag medvetet undviker de handlingar som krävs för att skapa det, finns det ett glapp mellan det jag säger och det jag gör. Jag kan inte fortsätta säga att jag vill nå destinationen samtidigt som jag vägrar att gå den väg som leder dit. Förr eller senare måste jag välja. Antingen ändrar jag målet. Eller så börjar jag arbeta med det som hindrar mig från att nå det.

    Ingen annan kan göra arbetet åt dig

    En mentor kan hjälpa dig. En ledare kan vägleda dig. En coach kan utmana dig, lära dig och ibland se saker i dig som du ännu inte kan se själv. Men de kan inte göra arbetet åt dig.

    Och om du inte är villig att investera i din egen utveckling, varför skulle du förvänta dig att någon annan ska investera mer i din framtid än du själv gör?

    Det betyder inte att du måste ha allting uträknat. Det betyder inte att du inte får vara rädd. Det betyder inte att du alltid kommer att känna dig motiverad. Det betyder helt enkelt att du är villig att arbeta med dig själv – särskilt med de delar som är lättare att undvika.

    För ibland är det största hindret mellan där vi befinner oss och dit vi vill komma inte bristen på möjligheter. Det är något inom oss själva som vi ännu inte har varit villiga att möta.

    Och det är där verklig utveckling börjar. Det börjar med dig.

    Relaterad läsning: Den dolda faran med komfortzonen

    Var den här artikeln hjälpsam?
    JaNej
  • Listan med 100 drömmar: att återknyta till det du verkligen vill

    Clarity begins when you give yourself permission to dream again.
    In a world of busyness, it’s easy to forget what truly matters to you. The 100 Dreams List is a simple exercise to rediscover your direction.

    Ta ett tomt papper och skriv ner hundra saker du skulle vilja göra, uppleva, lära dig eller bli – stort som smått. Filtrera eller döm inte. Bara skriv.

    Du kommer att börja lägga märke till mönster – teman som speglar dina värderingar och önskningar. Det här är inte bara drömmar; de är ledtrådar till vem du är och vad du behöver härnäst.

    Personlig utveckling handlar inte om att uppnå varje dröm — utan om att bli mer medveten om det som får dig att känna dig levande.

    Börja din lista idag. Ditt framtida jag kommer att tacka dig.

    Vill du förstå bättre vad som verkligen betyder något för dig och skapa en tydligare riktning för nästa steg? Läs mer om Målstiltestet.

    Var den här artikeln hjälpsam?
    JaNej

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *