Din vision är din

Det mentala fängelset

Ibland hålls vi tillbaka av något vi inte ens är medvetna om. Ett mentalt fängelse.

Vi växer upp omgivna av andra människors värderingar, övertygelser och sätt att se på livet. Vi lär oss av våra föräldrar, människorna omkring oss och senare av skolan och arbetslivet. Mycket av det blir så välbekant att vi aldrig riktigt ifrågasätter det.

Vi lär oss hur saker och ting ska vara. Hur vi förväntas passa in. Vad vi förväntas göra. Och ofta följer vi den vägen utan att veta vilka andra vägar som kanske finns.

Den väg vi lärde oss att följa

Utbilda dig. Skaffa ett bra och tryggt jobb. Det var den riktning jag lärde mig.

Det är inget fel med det. Om du trivs med ditt arbete och det liv du bygger, ska du göra det som känns rätt för dig. Men jag tycker att det är skillnad mellan att välja en väg och att följa den för att det är den enda man känner till.

Människorna omkring oss kan själva ha följt samma väg. De förde vidare det de kände till. Kanske hade inte heller de fått möta något annat.

Under min skoltid lärde jag mig inte hur man får pengar att arbeta för en. Det lärde jag mig inte av mina föräldrar heller. Jag förstod hur det var att arbeta för pengar. Att byta min tid mot en inkomst. Men ekonomisk förståelse utöver det var något jag själv fick börja lära mig.

Den kunskapen fanns helt enkelt inte i den miljö jag växte upp i. Och när vi inte vet att andra möjligheter finns är det svårt att se dem som val.

Vad vi lär oss om misstag

Jag tror att sättet vi lär oss att se på misstag också kan bli en del av det här. I skolan var ett felaktigt svar något negativt. Men i livet kan misstag vara en del av hur vi lär oss.

När jag lyssnar på människor som har byggt upp något betydelsefullt hör jag ofta hur de berättar om allt som gick fel på vägen. De gjorde misstag. De provade saker som inte fungerade.

Det är en helt annan bild än föreställningen att ett felsteg betyder att man har misslyckats. Om vi bär med oss rädslan för att ha fel kan den bli ännu en del av det mentala fängelset.

Att bli nyfiken på något annat

För mig börjar det med nyfikenhet. Att vara villig att fråga sig om det kanske finns något bortom det sätt vi alltid har gjort saker på. Om du läser bloggar som den här har du kanske redan börjat den resan.

Vi kan läsa. Vi kan lyssna. Vi kan lära av människor som har gjort något vi själva skulle vilja göra. Det finns material om ekonomisk förståelse, emotionell intelligens, personlig utveckling och ledarskap. Det finns böcker och poddar som kan introducera oss till idéer vi aldrig fick lära oss.

Det var inget jag minns att jag lärde mig i skolan. Jag fick söka efter det själv.

Vems utveckling arbetar vi för?

Jag har också funderat över den utbildning och utveckling vi får genom arbetet. I de jobb jag har haft har jag inte upplevt att syftet varit att hjälpa mig bygga det liv jag ville ha eller förstå hur jag kunde skapa något eget. Utbildningen var kopplad till det företaget behövde.

Vi kan skickas på en kurs eller få möjlighet att resa någonstans för utbildning. Det kan kännas bra. Vi känner att någon investerar i oss. Men jag tycker att det är värt att förstå varför den investeringen görs.

Min erfarenhet är att företaget förväntar sig att den ska gynna verksamheten. Det är så jag har uppfattat det. Andra kan ha haft andra erfarenheter.

För mig innebar det att jag inte kunde förvänta mig att min arbetsplats skulle ta ansvar för allt jag behövde lära mig för min egen framtid.

Ett val som verkligen är ditt

När vi börjar lära oss om andra möjligheter förändras något. Vi får mer att grunda våra beslut på.

Vi kanske fortfarande väljer det arbete vi redan har. Vi kanske vill ha tryggheten i ett vanligt jobb. Vi kanske bestämmer oss för att bygga något eget eller utforska en annan riktning. Men nu vet vi att det finns alternativ. Det är det som är viktigt för mig.

Jag säger inte att ett sätt att leva är rätt för alla. Om du trivs med det du gör, fortsätt med det. Men jag vill att beslutet ska vara mitt eget, fattat med en förståelse för vilka andra möjligheter som kan finnas.

För när vi kan se bortom den väg vi växte upp med kan vi börja göra ett val som verkligen är vårt eget.

Relaterad läsning: Att bli medveten om de vägar vi har lärt oss att följa kan också förändra hur vi ser på arbete, tid och frihet. Läs: Vem styr egentligen min tid?

Vem styr egentligen min tid?

Inte bara tid i praktisk mening, som scheman, möten, arbetstider och dagliga rutiner. Jag menar tid i en djupare mening. Den tid vi faktiskt känner att vi äger. Den tid vi själva kan välja hur vi använder. Den tid vi har för vår familj, vår hälsa, våra intressen, vår utveckling och det som verkligen betyder något.

Vid något tillfälle började jag ställa mig en enkel men obekväm fråga:

Hur mycket av min tid styr jag egentligen själv?

Den frågan är inte menad som kritik mot något jobb, företag, yrkesval eller sätt att leva. Det finns inget rätt eller fel svar som passar alla. Vissa människor älskar sitt arbete. Vissa trivs som anställda. Andra trivs med att driva eget företag. Vissa vill ha stabilitet. Andra vill ha mer frihet. Och vissa vill ha en kombination av båda.

Men jag tror ändå att det är en fråga värd att ställa.

För många av oss växer upp i system som formar hur vi tänker kring tid, pengar, arbete och trygghet. Ofta ifrågasätter vi inte de systemen eftersom de känns normala. Vi går i skolan, vi uppmuntras att skaffa en utbildning, hitta ett bra jobb, arbeta hårt, betala våra räkningar, ta semester när det går och bygga ett liv runt den strukturen.

Det är inget fel med det.

Men det kanske inte är det enda sättet att tänka.

När jag var yngre såg jag i princip två sätt att tjäna pengar. Antingen blev man anställd, eller så blev man egenföretagare. Det var den värld jag förstod. Om man ville ha inkomst arbetade man. Om man ville ha mer inkomst arbetade man mer, blev bättre på det man gjorde eller startade eget företag.

Jag började arbeta tidigt. Jag hade olika småjobb när jag var ung, delade ut reklam och tidningar, och senare arbetade jag i köket och disken på en passagerarbåt. Jag lärde mig tidigt att pengar oftast kom genom att byta tid mot inkomst.

Återigen, det är inget fel med det. Det är så de flesta av oss börjar. Det är så stora delar av samhället är uppbyggt.

Men senare i livet, när jag kom i kontakt med personlig utveckling och nya sätt att tänka kring pengar, tid och företagande, började jag se något som jag tidigare inte riktigt hade förstått.

Det finns en skillnad mellan att tjäna pengar på den tid vi säljer och att bygga något som kan skapa inkomst bortom de exakta timmar vi själva arbetar.

Den insikten förändrade hur jag såg på tid.

Som anställd är det ofta någon annan som bestämmer många delar av schemat. När man ska börja. När man ska sluta. När semester är möjlig. Vad som behöver göras. Var arbetet ska utföras. Hur flexibel dagen kan vara.

Som egenföretagare kan det finnas mer frihet på vissa områden. Men även då är tiden ofta kopplad till kunder, uppdrag, deadlines, projekt och behovet av att fortsätta skapa inkomst. I många fall är det fortfarande ett byte av tid mot pengar, bara i en annan form.

Det gör det inte dåligt. Det betyder bara att frihet och inkomst inte alltid är samma sak. En person kan ha en bra inkomst och ändå ha väldigt lite kontroll över sin tid. En person kan äga ett företag och ändå känna sig fångad av kraven i det företaget. En person kan ha ett stabilt jobb och ändå undra vad som skulle hända om något förändrades utanför den egna kontrollen.

Det är en av anledningarna till att jag tycker att det här ämnet är viktigt.

Livet kan förändras snabbt. Ett företag kan omorganisera. En kund kan försvinna. En marknad kan förändras. Ett politiskt beslut kan påverka en hel bransch. Ett hälsoproblem kan förändra vad som är möjligt. En ekonomi kan röra sig i en riktning som ingen hade räknat med.

Ibland händer saker som påverkar hela vår livsstil, även om vi inte har gjort något fel.

Därför tänker jag inte längre bara i termer av inkomst. Jag tänker mer i termer av alternativ.

Har jag alternativ?

Har jag en buffert? Har jag mer än ett sätt att skapa inkomst? Har jag färdigheter som hjälper mig att anpassa mig? Bygger jag något för framtiden? Har jag tillräckligt mycket kontroll över min tid för att leva på ett sätt som känns meningsfullt för mig?

De frågorna är inte alltid bekväma, men de kan vara användbara.

För mig handlar det här inte om att säga åt någon att lämna sitt jobb, sluta driva sitt företag eller förändra allt direkt. Det vore för enkelt, och livet är sällan så enkelt.

För mig handlar det mer om medvetenhet.

Kanske är det första steget inte att förändra allt. Kanske är det första steget bara att lägga märke till hur livet faktiskt är uppbyggt.

Hur mycket av min vecka är verkligen vald av mig? Hur mycket styrs av skyldigheter? Hur mycket av min inkomst är beroende av en enda källa? Hur mycket av min tid går till saker som jag säger är viktiga, men som jag sällan prioriterar? Hur mycket av mitt liv är byggt medvetet, och hur mycket är bara resultatet av vanor, rutiner och förväntningar som jag aldrig har ifrågasatt?

Det här är viktiga frågor, eftersom tid inte bara är en praktisk resurs. Tid är liv.

Tid med familjen. Tid med barnen. Tid för hälsa. Tid för lärande. Tid för reflektion. Tid för meningsfullt arbete. Tid för äventyr. Tid för att bli den person vi vill bli.

Många säger att de vill ha mer frihet, men frihet handlar inte bara om pengar. Pengar kan förstås hjälpa. Men frihet handlar också om att ha valmöjligheter. Det handlar om att inte vara helt beroende av en enda situation, en enda arbetsgivare, en enda kund, ett enda system eller ett enda sätt att skapa inkomst.

Därför tror jag att det kan vara så värdefullt att bygga alternativ.

Ett alternativ behöver inte vara dramatiskt. Det kan börja litet.

Det kan vara att lära sig en ny färdighet. Det kan vara att läsa och studera personlig utveckling. Det kan vara att bygga bättre ekonomiska vanor. Det kan vara att spara en procent av inkomsten. Det kan vara att investera i kunskap. Det kan vara att skapa ett litet sidoprojekt. Det kan vara att långsamt bygga en verksamhet över tid. Det kan vara att bygga något idag som skapar fler valmöjligheter i morgon.

Poängen är inte att alla ska göra samma sak.

Poängen är att börja tänka på ett annat sätt.

Om jag älskar det jag gör idag är det fantastiskt. Men jag vill ändå att det ska vara ett val, inte en fälla.

Om jag väljer att stanna på ett jobb vill jag att det valet ska komma från klarhet, inte från rädsla.

Om jag väljer att driva ett företag vill jag bygga det på ett sätt som skapar mer frihet, inte mindre.

Om jag väljer att använda min tid på ett visst sätt vill jag veta att det ligger i linje med det liv jag försöker bygga.

För mig är det den verkliga frågan.

Inte om anställning är bra eller dåligt. Inte om företagande är bra eller dåligt. Inte om en väg är bättre än en annan.

Den verkliga frågan är: Bygger jag ett liv där jag har alternativ?

För när vi har alternativ kan vi fatta bättre beslut. Vi kan stanna för att vi vill, inte för att vi är fast. Vi kan arbeta för att det känns meningsfullt, inte bara för att vi inte har något annat val. Vi kan bygga långsamt utan panik. Vi kan tänka mer långsiktigt. Vi kan fatta beslut från en plats av styrka i stället för rädsla.

Jag tror att det är en av anledningarna till att personlig utveckling har betytt så mycket för mig. Det öppnade mitt sinne för tanken att livet inte bara behöver ses genom den struktur jag växte upp med. Det hjälpte mig att förstå att vanor, tänkande, färdigheter, ledarskap, kommunikation och ekonomisk medvetenhet alla spelar en roll i att skapa fler alternativ.

Och kanske är det där det verkliga värdet börjar.

Inte i att plötsligt förändra allt.

Inte i att döma andra människors val.

Utan i att ställa bättre frågor.

Vilket slags liv bygger jag? Vart tar min tid vägen? Vad är jag beroende av? Vad skulle hända om något förändrades? Vad skulle jag kunna börja bygga nu som kan ge mig fler valmöjligheter längre fram?

För mig kommer den här reflektionen tillbaka till en enkel tanke:

Jag vill äga mer av min tid.

Inte för att jag vill fly från ansvar, utan för att jag vill leva mer medvetet. Jag vill att min tid, mitt arbete, min inkomst, mina vanor och min utveckling ska röra sig i riktning mot det liv jag faktiskt vill bygga.

Kanske är det något värt att tänka på.

För om tid är liv, då kan förmågan att skapa fler valmöjligheter kring vår tid vara en av de viktigaste formerna av utveckling.

Relaterad läsning: Att skapa mer kontroll över sin tid börjar ofta med små dagliga vanor. Läs: Förändrar dina vanor ditt liv?

Funderar du på hur du tar beslut kring din tid? Läs mer om Beslutsstilstestet.